Ring oss +46 8 716 67 95

Temaarbete

  • Nobelfest i klassrummet

    Gästbloggare: mellanstadieläraren Emma som driver Instagramkontot Skolinspiration.

     

    Klassarbete kring Nobell

     

     

     

     

     

     

     

    Nobeldagen är en stor händelse runt om i hela världen där man inte belönar flest mål eller snabbast tid på 500 meter. Något som barn idag är vana att få pris för. Utan istället delas pris ut för kunskap. Kunskap och kreativitet belönas på ett storslaget sätt tack vare Alfred Nobel. Denna speciella dag skapar jag varje år en temavecka kring.

     

    Ett tema där jag utifrån det som händer i samhället skapar kunskap i mitt klassrum. Upplägget kan se olika ut men att uppmärksamma Nobeldagen på något sätt tror jag är viktigt. Både för de yngre och äldre. Jag brukar någon vecka innan själva Nobeldagen börja med att prata om Alfred Nobel. Jag ger eleverna kunskap om vem han var och om hans historia. Allt detta för att eleverna ska få en grundkunskap och en förståelse för varför alla dessa priser finns och varför vi varje år firar denna speciella dag.

     

    En lektion per priskategori

    Efter att jag har gett klassen en grundkunskap är det dags att dela in dem i mindre grupper. Nu ska grupperna jobba med de olika priskategorierna. En lektion för varje priskategori där aktiviteterna är öppna och tillåter flera olika kreativa lösningar. Jag skapar själv aktiviteter inom alla priskategorier (fysik, kemi, medicin, litteratur, ekonomi och fred). Det ska vara aktiviteter som jag tycker passar den klass jag har och som är möjliga att genomföra utifrån miljö och material.

     

    Elever arbetar med kemi

    En aktivitet för litteraturpriset brukar vara att utifrån något tema, några bilder eller några föremål skapa en berättelse. Antingen i grupp eller enskilt.

     

    Fredspriset kan vara att grupperna ska komma på någonting som kan göra sammanhållning på skolan bättre. Det kan vara ett förslag på en enskild aktivitet eller något mer långsiktigt.

     

    I fysik kan det vara någon utmanande aktivitet som att bygga en eldriven bil eller skapa en termos som håller värmen så bra som möjligt.

     

    Kemipriset kan vara att grupperna ska försöka sära på olika ämnen som blandats ihop med hjälp av olika metoder.

    Ekonomipriset kan vara något matematiskt som att skapa en fungerande budget för något speciellt syfte eller lösa matematiska problem.

     

    Allt handlar om att hitta någon uppgift som passar till kategorin och som fungerar till den grupp elever man har. Därefter jobbar grupperna aktivt med dessa olika uppgifter under veckan.

     

    Nobelfest på skolan

    Vita dukar, kandelabrar och guldmedaljer!

    Hela temat avslutas sedan på själva Nobeldagen med en Nobelfest. Klassen kommer uppklädda till skolan. Klassrummet är dukat och pyntat på ett högtidligt sätt. Vita dukar, kandelabrar och flaggor som visar att detta är en speciell dag.

     

    Under Nobeldagen delar grupperna med sig av sina lösningar och lär av varandra. Grupperna går en tipspromenad med frågor om Alfred Nobel och allt annat kopplat till denna dag. Sedan avslutas dagen med en festlig Nobelmiddag, prisutdelning och självklart traditionell dans. Vid dagens slut går alla elever stolta hem med en medalj hängande runt halsen som ett pris för all den kunskap de har samlat på sig. Kunskap är värdefullt!

     

    Så låt händelser runt om i samhället komma in i klassrummet på stora eller små sätt. Låt eleverna lära av det som finns där ute och utifrån den kunskapen skapa något kreativt.

     

    Följ gärna Skolinspiration på Instagram!


    Vi bjuder på en mall för diplom ur Lärarpraktikan vinter. I Lärarpraktikan vinter finns fler kopieringsunderlag samt fakta kring Nobel och firandet av Nobeldagen.

    Lärarpraktikan Vinter Majema

  • Elektricitet - gör ett elspel!

    Gästbloggare: mellanstadieläraren Emma som driver Instagramkontot Skolinspiration.

     

    Elektricitet är ett otroligt spännande område att jobba med. Speciellt för eleverna själva. Det finns en enorm bredd på aktiviteter som kan genomföras och så länge material finns är det bara fantasin som sätter stopp.

     

    När jag jobbar med elektricitet i min klass brukar jag börja fokusera på statisk elektricitet. När det sedan är dags att gå in på elektrisk ström brukar jag börja med att eleverna själva får agera en krets. På vanliga papper skriver jag ordet ”elektroner” och knycklar ihop dem till bollar. Två elever får agera batteri. Den ena blir pluspolen och den andra minuspolen. Minuspolen håller just nu i alla pappersbollar. Exakt som i ett nytt batteri. Från den ena polen till den andra står nu resten av klassen i en ring, som en krets. En av eleverna håller en stor tecknad lampa och alla andra håller varandras händer. Eleverna få nu själva agera krets. Så länge kretsen är sluten så rör sig elektroner från minuspolen till pluspolen via lampan. Så fort kretsen är sluten och elektronerna vandrar lyser lampan. Direkt när någon av eleverna bryter kretsen genom att gå ur ringen stannar elektronerna och lampan slutar lysa. På det sättet får eleverna med hjälp av kroppen en förståelse för en elektrisk krets och en förkunskap för det som komma skall.

     

    elever arbetar med elektricitet




    Gör ett elspel!

    När eleverna har grunderna för elektriska kretsar och själva har fått göra riktiga kopplingar med lampor, motorer eller liknande kan eleverna få använda dessa kunskaper för att skapa något kreativt. En sådan kreativ sak är ett elspel. Elspel är spel som fungerar med hjälp av elektricitet och som ger eleverna möjlighet till att göra något större av sin elkunskap.

     

    Vilket material behövs?

    För att göra ett sådant spel behöver eleverna hårda papper. På detta papper hittar de själva på kreativa frågor. Det kan vara frågor kopplade till något speciellt ämne eller bara valfria frågor från fantasin. Frågor och svar skrivs på varsin sida av pappret. Men inte bredvid varandra. Till varje fråga och svar sätter man något metalliknande. I detta fall jungfruben. Sedan kopplar eleverna ihop rätt svar med rätt fråga på baksidan med hjälp av sladdar.

     

    Elever har skapat ett elspel


    För att klasskompisar nu ska kunna spela de olika spelen behövs ett batteri kopplat med en lampa eller något larm som låter. Men istället för att de sluter kretsen så hålls sladdarna isär under spelets gång. Klasskompisarna läser frågorna och svaren. Sätter sedan ena änden av sladden på frågan och den andra på svaret. Har de rätt blir det en sluten krets och lampan lyser eller larmet låter. Där har de ett spel som ger dem direkt respons med hjälp av elektricitet.

     

    Elev svarar på ett elspel




    Så låt eleverna använda sina kunskaper för mer än endast traditionella övningar eller vid skriftliga prov. Låt de få en djupare förståelse och genom den skapa något större. Låt spelandet börja!

     

    Följ gärna Skolinspiration på Instagram!

  • Världsvattendagen i mitt klassrum

    Gästbloggare mellanstadieläraren Emma som driver Instagramkontot Skolinspiration.

     

    Burkar fyllda med vatten, Majemabloggen

    Att lyfta in händelser från omvärlden till klassrummet och binda samman dem med elevernas intressen är en otroligt viktig del av min undervisning. Det ger ett större sammanhang och en större förståelse för eleverna. Nu var det inget mindre än själva världsvattendagen som skulle stå i centrum. En hel dag med ett stort fokus på något av det viktigaste vi har: vatten!

     

    Vad tänker du på när du hör ordet vatten? Mina elever kom på ord så som bada, törstig, vått, blått, hav, svalkande, liv, sjöar, livsnödvändigt, gott, avgörande, bäck, borsta tänderna, orättvisa… ja listan blev lång. Alla har något att säga om vatten. Alla kommer på olika sätt i kontakt med vatten och alla har olika relationer till vatten. En sån uppenbar och självklar sak för oss, men inte för alla och inte överallt.

    Innan den stora vattendagen fick eleverna varsin glasburk av mig. De fick i uppgift att ta med sig vatten från valfritt ställe tillbaka till skolan. Det kom vatten från kranar, bäckar, sjöar, vattenpölar, snöhögar, från ishallen, från köpta flaskor och en mängd andra ställen. Det blev en härlig spridning. Alla elever fick presentera sitt vatten och sedan gjorde vi en vattenutställning av det. Det blev en bra början och ett naturligt steg till att sedan följa vår nyfikenhet och lära oss mer om vatten. Denna vattenutställning blev också en bra ingång till vattnets kretslopp. Att allt vatten går runt i ett kretslopp. Vi får varken mer eller mindre vatten på jorden, utan vattnet byter bara form. Tillsammans drog vi fram papper och pennor och skapade ett stort kretslopp på väggen. Med pilar och bilder fick vi tillsammans en förståelse för hur allt hängde samman.

     

    Vattnets kretslopp, Majemabloggen

    Upptäck vattnet med alla dina sinnen

    Därefter ville jag att eleverna skulle använda sina sinnen för att förstå och lära känna vatten på ett nytt sätt. I dagens hektiska vardag hinner vi sällan stanna upp och reflektera. Utan vi skyndar från det ena till det andra. Nu ville jag att eleverna skulle stanna upp och lära känna vattnet. De fick ett glas vatten framför sig. Vi släckte ner klassrummet och de fick följa mina instruktioner med lugn musik i bakgrunden. Från början bad jag dem titta på vattnet. Noga och tydligt för att verkligen se hur vatten ser ut. Därefter fick de känna på vattnet. Eleverna doppade sina fingrar och kände noga efter hur vatten känns. När de känt färdigt skulle de få lukta på vattnet. Djupa andetag i glaset för att känna hur vatten egentligen luktar. Slutligen var det nu dags att smaka på vattnet. Små klunkar som vi noga skulle smaka på. Allt väldigt långsamt och försiktigt för att ge eleverna tid till reflektion. Därefter fick eleverna skriva ner sina reflektioner om vatten utifrån dessa sinnen.

     

     

    Vattnets olika former

    Utifrån detta skulle vi nu lära oss vattnets egenskaper lite bättre. Det var dags att leka vattenmolekyl. Jag berättade för klassen att vi skulle börja vara vattenmolekyler i flytande form. Eleverna började gå omkring i klassrummet, inte för snabbt och inte för sakta, lagom så som vattenmolekylerna rör sig i flytande form. När alla förstod avbröt jag dem och sa att nu ökade temperaturen och vattenmolekylerna blev gasform. Eleverna började röra sig snabbare i klassrummet. Inte för nära varandra utan snabbt med avstånd från varandra, så som vattenmolekyler i gasform beter sig. Slutligen skulle de vara i fast form. Eleverna gick samman och bildade stillasittande former så som i fast form. Utifrån detta hade vi fått en förståelse för vattnets olika former med hjälp av kroppen.

     

     

    Vattnets beståndsdelar , Majemabloggen

    Vattenmolekyler och atomer

    Nu har vi förstått att vatten består av vattenmolekyler  så vi tog fram papper och penna och skapade våra egna molekyler. Alla fick skapa varsin och vi pratade om vilka atomer som bygger upp vattenmolekylerna samt dess kemiska beteckning. Eleverna satte upp sina vattenmolekyler i ett stort glas på väggen.

    Vatten ihop med matematik, NO och SO

    Dagen avslutades med olika stationer i klassrummet. Alla stationer handlade om vatten på olika sätt och utifrån olika skolämnen. Volymuppgifter med vatten i matematiken och diskussionsuppgifter om vattentillgången i världen i SO. I NO fick det byggas båtar av lera som skulle kunna bära så stor vikt som möjligt samt gissningar på hur mycket vatten frukter och grönsaker innehåller. Eleverna skulle även försöka få så många vattendroppar som möjligt på ett mynt och försöka få en nål att flyta med hjälp av ytspänning. En mängd stationer med alla fokus på det fantastiska och värdefulla VATTNET.

     

    Så ta er tid att uppmärksamma denna dag. Gör något som har med vatten att göra, ta in vardagen i klassrummet, utveckla och inspirera våra fantastiska elever, men framför allt -ha kul!

     

    Vill du ha mer tips - följ då Skolinspiration på Instagram.

  • Samla idéer i molnet!

    I Projektbok moln är det lätt för eleverna att strukturera sitt skrivande med hjälp av tankekartor. Vi blev så glada över att få ta del av klass 2b i Nättrabyskolans arbete att vi gärna delar det med er.

    fakta om Nobel i projektbok

     

     

     

     

     

     

     

     

    Ritad spruta med fakta om vaccin i projektbok moln

     

     

     

     

     

     

     

     

    fakta om hajar i Projektbok moln

     

     

     

     

     

     

     

     

    Om Projektbok moln

    I Projektbok moln innehåller den vänstra sidan en tankekarta och en bildruta. Den högra sidan är linjerad med ett radavstånd på 14,5 mm. Tanken är att eleverna gör en tankekarta i molnen, ritar i bildrutan och sedan skriver sin text på den linjerade sidan. Boken kan användas till faktatexter, berättelser, dikter m.m.

    Projektbok moln är paginerad och har en tom innehållsförteckning som eleven själv fyller i. Den är spiralbunden och har kraftigt papper, rundade hörn och plastad pärm. Boken är även utrustad med en plastficka längst bak.

    Läs mer och bläddra här

  • Teknik och vatten i årskurs 3

    Gästbloggare Mari Österman, Lemshaga Akademi, Värmdö

    Klassen fick ett meddelande från en annan planet!

    Invånarna på planeten Aquarius anropade oss via sms. Det var översvämning på deras planet och de behövde vår hjälp med ritningar och prototyper på vattenfarkoster för att kunna ta sig fram mellan öarna. Ville vi hjälpa till? Svar, ja!

     

    Klassen började med att göra ritningar innan de byggde prototyper av alla slags farkoster som skulle kunna flyta och få fart (ta sig framåt) utan elmotor. Det material vi hade att tillgå var återvunnet material från skolans olika vrår, såsom pappkartonger, toarullar, papper, sugrör, snören, gamla plastbitar, påsar, glasspinnar, korkar m.m.

    Ritning på vattenfarkost - Teknik och vatten i årskurs 3 Teknik och vatten i år 3 _2

    Eftersom farkosten måste kunna flyta var det viktigt att tänka på flytförmågan (vad flyter?) och att det ska hålla tätt, annars sjunker farkosten …

    Några elever provade med plastpåsar, andra med galontyg. Andra kom på att bygga höga kanter på farkosten för att hålla vattnet borta.

     

    Vad kan flyta? Teknik och vatten i årskurs 3

    Den sista utmaningen var att fundera ut hur farkosten ska kunna få fart utan elmotor.

    Eleverna fick leta i böcker efter tips och sedan prova sig fram. I en av våra böcker om teknik hittade några elever ett förslag där man skulle behöva en ballong och ett sugrör. Man ska fästa ballongen på farkosten så att ena änden av sugröret sticker ner under vattenytan, sedan är det bara att blåsa upp ballongen och snabbt lägga ner farkosten i vattnet för att den ska få fart när luften åker ur ballongen under ytan.

    Vi provar… Och det fungerar!

    Kan en ballong få det att flyta? Teknik och vatten årskurs 3 Teknik och vatten i år 3_5

    Eleverna funderade på hur man kan få fart på sin farkost om man varken har någon elmotor eller ballongmotor? Man kan naturligtvis segla! Men vi vet ju inte om det blåser på planeten Aquarius… Finns det inte någon vind så får man helt enkelt ro.

     

    Flytande farkost - teknik och vatten i årskurs 3

    När alla elever hade testat flytförmågan samt fått fart på sina farkoster var det dags att fota så att vi kunde skicka våra ritningar och prototyper (via sms) till planeten Aquarius. Vi tyckte att det var spännande att ha kunnat hjälpa till och hoppades förstås att de skulle kunna bygga riktigt bra farkoster utifrån våra ritningar.

     

    Efter några veckor fick vi svar från deras planetminister som berättade att de var i full gång med att bygga egna farkoster och att de hoppas kunna hjälpa oss på jorden vid behov!

     

    Elevkommentarer om projektet:

    – Vi har haft det väldigt roligt, det var spännande att tänka ut ritningar och lösningar på farten.

    – Jag tyckte att det var ett roligt grupparbete, alla hjälpte till. Teknik är bäst!

     

    Och så här går vi vidare:

    Vi kommer att fortsätta vårt teknik- och vattentema i träslöjden där vi ska arbeta med vattenkraft. Då ska vi bygga riktiga vattenkvarnar i miniformat.

    Uppslaget till detta arbete fick Mari från Snilleblixtarna.

  • Ett lysande teknikprojekt!

    Gästbloggare Mari Österman på Lemshaga akademi åk 2, Värmdö.
     

    Vi på Lemshaga akademin har regelbundet arbetat med olika teknikprojekt  under årens lopp.  Den här gången var det dags att arbeta med teknik och innovationer som tema.

     

    Den frågeställning jag började med att ställa var: Vad är en innovation? Eftersom klassen är van vid att arbeta med teknik och uppfinningar så var frågan inte så svår. ”Det är som en uppfinning.” ”Man kan säga att det är när man hittar på något nytt.” Vi läste i Nationalencyklopedin att innovation betyder förnya eller åstadkomma något nytt. Det lät väldigt spännande. Kan vi åstadkomma något nytt?Vi vet att de flesta uppfinningar uppkommer genom att man förbättrar något gammalt, t.ex. att en telefon och en kamera kan bli en mobiltelefon med kamera i!

    100 viktigaste innovationerna 100 viktigaste innovationerna

     

    På väggen satte jag upp en lista med 100 innovationer som människor har röstat fram som de 100 viktigaste innovationerna genom tiderna. Det blev en lång lista att läsa igenom … Listan har gjorts av Tekniska museet, där dessa och många fler pedagogiska övningar finns att ta del av. Klassen fick diskutera fram och tillbaka med varandra om vilka fem innovationer av dessa 100 som de själva tyckte var viktigast och varför.

    ”Bollen är en jättebra uppfinning, förut spelade man säkert med kottar.” ”Datorn är viktigast, för annars kan vi ju inte spela dataspel, det kunde man inte förut på gamla datorer.” ”Varför står det antibiotika, är inte det medicin? Det är ju äckligt! Ja, just ja, man blir ju frisk!”

    Den långa listan med de 100 innovationerna skapade många fina samtal mellan barnen under flera veckor! ”Undrar varför någon tycker att vapen är en bra uppfinning?”

    Korg fylld med innovationer

    Beskriv en innovation utan att säga ordet

    Lektionen efter gick vi ut på gräsmattan.  Jag hade valt ut innovationer som jag anade att eleverna kände till och skrivit dem på lappar. Att ta med t.ex. defibrillatorn i denna övning är onödigt svårt. Barnen fick dra en innovation var och beskriva för en kamrat utan att säga det riktiga ordet. Hur beskriver man blixtlåset utan att säga blixtlås? Barnen satt rygg mot rygg under övningen, vilket alla uppskattade, det blev en fin samarbetsövning med roliga samtal och glada skratt. Vi höll på hela förmiddagen med att beskriva lapp efter lapp med innovationer.

    Skapa en ny innovation av en barnvagn och en cykel

    Vid nästa lektionspass fick alla barn dra två lappar var, på varje lapp stod en innovation. Nu skulle barnen skapa en ny innovation av dessa två gamla. En dammsugare och en dator t.ex. eller en barnvagn och en cykel, vad kan man bygga av det?

    innovationsritning Innovations ritning 2

     

     

     

     

    Byggprocessen börjar !

    Barnen började planera, göra ritningar och fundera ut vad de skulle kunna skapa och hur det skulle gå till. Vi hade samlat på oss olika material hemifrån som vi skulle använda oss av. Det gjorde också vårt arbete till ett miljövänligt projekt eftersom vi bara byggde med återvunnet material, förutom tejpen. Nu startade en mycket kreativ process som pågick under ett par lektioner, tankar skulle prövas, idéer skulle förändras under gång, vilken byggprocess!

    När den nya innovationen var färdig var det dags att presentera för klassen vad man uppfunnit. Tänk att fyr och dataspel kan bli en ny uppfinning, en fyr med inbyggt dataspel, fyren kan t.o.m. lysa med hjälp av ”elektriska sladdar hemifrån”. Vilket fantastiskt arbete!

    Skolflicka håller innovationLysande fyr majema blogg

     

     

     

     

     

    Att knyta ihop säcken

    Vi avslutade detta projekt med ett besök på Tekniska museet. Väl framme fick barnen gruppvis dra en lapp (ur min påse) med en innovation som de sedan skulle hålla utkik efter i utställningen, t.ex. kugghjul. Vidare skulle barnen sedan hitta samband (inne på museet) kopplat till detta eller hitta andra uppfinningar där kugghjulet är med, vilket naturligtvis gick jättebra.

     

    Vid den skriftliga utvärderingen av detta projekt beskrev barnen att det varit: ”Jättekul att få bygga nya saker.” ”Det var svårt först men sedan fick jag hjälp av en kompis och då blev det superlätt och kul!” ”Jag vill ha teknik varje dag!”

     

    /Mari Österman, lärare på Lemshaga akademi

     

     

     

     

     

6 evenemang