Ring oss +46 8 716 67 95

Tag Archives: kreativitet

  • Gör er redo för läslov!

    Vill du skapa bra förutsättningar i klassen för ett skönt läslov?
    Ta hjälp av bonusmaterialet till Majemas Lilla läsloggen.



    Här hittar du fina bokmärken att laminera, läskort för eleven att fylla i, tips och mallar på två kreativa sätt att redovisa de böcker man har läst.

    ett bokmärke från läsloggen
    Läskort för elever att fylla i.
    redovisa en läst bok

    Ladda ner bonusmaterialet här


    Lilla läsloggen åk 2-3

    Tanken är att Lilla Läsloggen ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse och att öka deras läslust! Loggen är väl lämpad för de elever som är i början av sin läskarriär. Den inspirerar till reflektion över vad de egentligen har läst och vad de tycker om boken, dess handling och karaktärer.

    bok att dokumentera lästa böcker i


    Läsloggen åk 4-6

    För de äldre eleverna rekommenderar vi Läsloggen. Arbetet med Läsloggen syftar till en fördjupad läsupplevelse och fortsatt lust att läsa. Ett pedagogiskt hjälpmedel på väg mot den så viktiga reflekterande läsningen.Läsloggen innehåller direkta frågor som kan knytas till den bok som eleven just läst. I loggen finns också arbetsuppgifter och uppmuntran till reflektion i form av öppna frågor.


    Mellanstadieelever dokumenterar sina lästa böcker

    Läs mer om serien Läsloggen

  • Välkommen in i Jennys klassrum!

    Gästbloggare Jenny Liwell, klasslärare åk 3 på Råda skola i Lidköpings kommun.

    En av många delar jag brinner för är lärmiljöer, inne som ute. Jag vill att klassrummet som eleverna möter skall kännas som en trygg och inspirerande plats att mötas och lära på.
    Detta år kommer jag att undervisa en åk 3. Jag har bytt klassrum och det ger möjligheter till att rensa, forma och börja om från början. Under sommaren har jag samlat på mig olika idéer och i mitt huvud börjat forma hur jag vill ha det i klassrummet.

    klassruminredningFöre
    Klassrumsmöblering
    Efter



    Mitt huvudämne är svenska. Läsning är något jag vill att eleverna skall ägna sig mycket åt. Att fångas av sagornas magi är något av det bästa. Detta är lätt för vissa men svårare för andra.

    För att bjuda in till läsning vill jag ha inbjudande läshörnor i klassrummet. Eleverna skall få lusten att vilja krypa upp med en bok och få en rofylld lässtund.



    Läshörna i klassrum



    Under våren fick vi på Råda skola den stora möjligheten att göra studiebesök på två skolor i London. Dessa besök gav mig mycket inspiration. Nedan följer några bilder från besöken som jag kommer att anamma inom snar framtid.


    Inspiration från engelsak klassrum



    Ett gammalt cykelhjul följer med mig till alla klassrum. Detta är ett temahjul. Beroende på vad vi arbetar med i klassen så fylls hjulet med något som kopplar till detta. Innan sommaren fyllde vi det med tulpaner när vi pratade årstiderna vår/sommar. Nu är det vimplar som gäller. Det skall var festligt när eleverna kommer tillbaka från sommarlovet.



    dekorerade cykelhjul i klassrum




    Bild är ett av mina andra huvudämnen. Jag funderar mycket på hur man kan exponera bilderna på ett snyggt och bra sätt. Vi har laminerat A3 papper och satt en klädnypa på varje för att lätt kunna hänga upp och byta bilder. Det ger en snygg inramning. I London hade varje elev en laminerad ram där bilderna byttes ut. De hade även en stor vit vägg med galgar där bilden sattes fast. Det gav ett rent och snyggt intryck.




    Elevers konst i klassrummet





    Sist men inte minst så har jag under sommaren samlat på mig burkar och spislock. Dessa sprayade jag med grå färg och limmade ihop. Blev en perfekt förvaring till lite smått och gott.



    pennskriv och skylt kunskap är coolt
    Följ gärna min lärarresa på instagramkontot: @klassrums_liv



    Lycka till med läsåret 2017/18.

    //Jenny Liwell

  • Påskpyssel

    Påsken är vårens stora högtid och det finns många traditioner som hör till. Påskkärringarna gör sig klara för att flyga till Blåkulla, men innan dess finns det tid för lite pyssel.

    Påskpyssel majemabloggen

    Kopieringsunderlag - påskägg

    Kopiera ett ägg till varje elev. Låt eleverna ta reda på rolig fakta om påsken. Hur många kilo godis äter vi under påsken? Hur många ägg äts under påsken? Var ligger Blåkulla? Varför sätter man fjädrar i riset? Eleverna klipper ut äggen och skriver sedan faktameningarna på dem. Därefter färglägger de äggen. Sätt upp alla elevernas ägg i form av ett stort ägg på anslagstavlan.

     

    Kopieringsunderlag - påskhare

    Kopiera kortet till varje elev och låt dem färglägga och klippa ut. Därefter viker de kortet så att harens ansikte kommer på framsidan och skriver en hälsning i kortet.

    Till påskpysslet 

     

    Lärarpraktikan vår 

    Vi lärare eftersträvar alltid att få våra elever stolta över sina arbeten. Lärarpraktikan ger eleverna redskap att presentera sina arbeten på ett kreativt och roligt sätt, vilket hjälper dem att känna den där extra positiva känslan. Boken innehåller tips och inspiration på hur du kan visa upp elevarbeten på anslagstavlor och väggar på ett årstidsanknutet sätt.

    Läs mer om våra olika Lärarpraktikor här.

     

    Lärarpraktikan vår kopieringsunderlag påskspyssel

  • Välkommen in i Lindas klassrum

    Gästbloggare: Linda Forssell Asp lärare i årskurs 6 på Främbyskolan i Falun

     

    Första skoldagen efter påsklovet 2016 fick jag hoppa in i en ny klass, samma skola men med helt nya elever. Jag gick från årskurs 1 till 5 på en vecka. Klass 5 hade under flera år haft många lärarbyten och jag blev deras 4e lärare det läsåret. Klassen var en stor och trygg grupp men jag lade märke till att klassen inte kände sig hemma i sitt eget klassrum. Jag bestämde mig för att skapa ett klassrum som jag hoppades skulle ge än mer trygghet och därmed öka elevernas lust att lära.

     

    Tydliga mål kring undervisningen

    arbetsmapp i klassrum

    Som så ofta med grupper som byter lärare ofta visade det sig att det fanns en del kunskapsluckor. Eleverna var artiga och trevliga men flamsiga. Få hade förstått varför de gick i skolan och några kunde inte förstå varför man skulle lära sig matematik och NO.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Klassen hade tur och fick väggarna ommålade från orange till vita. Med vita väggar blev det lugnare i rummet och jag kunde klä väggarna med viktiga mål och ledord. Att gå igenom mål med eleverna och diskutera kring varför vi lär oss olika delar inom olika ämnen blev viktiga. På väggarna gjorde jag ramar där jag kunde skriva in vad vi jobbade med just nu samt mål i de olika ämnena. Jag började också att sätta upp vimplar med positiva ord runt om i klassrummet.

    vimplar i klassrum

    Allt är uppmärkt och sorterat

    Allt från färgpennor till extramaterial var uppmärkt och sorterat. Om eleverna behövde nytt jobb, om deras arbeten var rättade eller om de behövde extrajobb fanns allt tillgängligt och tydligt markerat. Dagens schema, viktiga begrepp, veckans viktiga information till eleverna fanns inrutat med textiltape på whiteboarden. Återkommande under dagarna pekade jag på material eller mål för att hela tiden tydliggöra för eleverna var de kunde hitta material, begrepp och mål.

    Klassen har nu blivit en årskurs 6. Vi har nått över förväntan när det gäller måluppfyllelse och eleverna är glada och nöjda och de förstår varför vi arbetar med de moment vi gör. De har blivit mycket medvetna om läroplanen och de har mycket bra förståelse för betygssystemet.

     

     

     

     

    mappar för struktur i klsasrummet

     

     

     

     

     

    Min inspirationskälla

    Mitt klassrum har inspirerats av många engelskspråkiga instagramkonton. Jag har hittat en webbsida som heter teacherspayteachers, den fungerar ungefär som lektion.se fast mycket av det material som finns där får man betala för. Facebookgruppen “Mitt lilla klassrum på nätet” har också bidragit med mycket inspiration då där finns många kreativa lärare att bolla ideer och byta material med. Att ha en tydlig struktur i klassrummet och att ha välsorterat extramaterial har varit en stor framgångsfaktor i mitt klassrum.

    kateder i klassrum

     

    För att dela med mig av hur jag byggt upp och hur jag jobbar i mitt klassrum har jag startat instagramkontot Lindas.klassrum, kom gärna och hälsa på och berätta om ditt lärarkonto. Jag vill alltid fortsätta inspireras.

  • Nobelfest i klassrummet

    Gästbloggare: mellanstadieläraren Emma som driver Instagramkontot Skolinspiration.

     

    Klassarbete kring Nobell

     

     

     

     

     

     

     

    Nobeldagen är en stor händelse runt om i hela världen där man inte belönar flest mål eller snabbast tid på 500 meter. Något som barn idag är vana att få pris för. Utan istället delas pris ut för kunskap. Kunskap och kreativitet belönas på ett storslaget sätt tack vare Alfred Nobel. Denna speciella dag skapar jag varje år en temavecka kring.

     

    Ett tema där jag utifrån det som händer i samhället skapar kunskap i mitt klassrum. Upplägget kan se olika ut men att uppmärksamma Nobeldagen på något sätt tror jag är viktigt. Både för de yngre och äldre. Jag brukar någon vecka innan själva Nobeldagen börja med att prata om Alfred Nobel. Jag ger eleverna kunskap om vem han var och om hans historia. Allt detta för att eleverna ska få en grundkunskap och en förståelse för varför alla dessa priser finns och varför vi varje år firar denna speciella dag.

     

    En lektion per priskategori

    Efter att jag har gett klassen en grundkunskap är det dags att dela in dem i mindre grupper. Nu ska grupperna jobba med de olika priskategorierna. En lektion för varje priskategori där aktiviteterna är öppna och tillåter flera olika kreativa lösningar. Jag skapar själv aktiviteter inom alla priskategorier (fysik, kemi, medicin, litteratur, ekonomi och fred). Det ska vara aktiviteter som jag tycker passar den klass jag har och som är möjliga att genomföra utifrån miljö och material.

     

    Elever arbetar med kemi

    En aktivitet för litteraturpriset brukar vara att utifrån något tema, några bilder eller några föremål skapa en berättelse. Antingen i grupp eller enskilt.

     

    Fredspriset kan vara att grupperna ska komma på någonting som kan göra sammanhållning på skolan bättre. Det kan vara ett förslag på en enskild aktivitet eller något mer långsiktigt.

     

    I fysik kan det vara någon utmanande aktivitet som att bygga en eldriven bil eller skapa en termos som håller värmen så bra som möjligt.

     

    Kemipriset kan vara att grupperna ska försöka sära på olika ämnen som blandats ihop med hjälp av olika metoder.

    Ekonomipriset kan vara något matematiskt som att skapa en fungerande budget för något speciellt syfte eller lösa matematiska problem.

     

    Allt handlar om att hitta någon uppgift som passar till kategorin och som fungerar till den grupp elever man har. Därefter jobbar grupperna aktivt med dessa olika uppgifter under veckan.

     

    Nobelfest på skolan

    Vita dukar, kandelabrar och guldmedaljer!

    Hela temat avslutas sedan på själva Nobeldagen med en Nobelfest. Klassen kommer uppklädda till skolan. Klassrummet är dukat och pyntat på ett högtidligt sätt. Vita dukar, kandelabrar och flaggor som visar att detta är en speciell dag.

     

    Under Nobeldagen delar grupperna med sig av sina lösningar och lär av varandra. Grupperna går en tipspromenad med frågor om Alfred Nobel och allt annat kopplat till denna dag. Sedan avslutas dagen med en festlig Nobelmiddag, prisutdelning och självklart traditionell dans. Vid dagens slut går alla elever stolta hem med en medalj hängande runt halsen som ett pris för all den kunskap de har samlat på sig. Kunskap är värdefullt!

     

    Så låt händelser runt om i samhället komma in i klassrummet på stora eller små sätt. Låt eleverna lära av det som finns där ute och utifrån den kunskapen skapa något kreativt.

     

    Följ gärna Skolinspiration på Instagram!


    Vi bjuder på en mall för diplom ur Lärarpraktikan vinter. I Lärarpraktikan vinter finns fler kopieringsunderlag samt fakta kring Nobel och firandet av Nobeldagen.

    Lärarpraktikan Vinter Majema

  • Hundraruta som affisch!

    Vill du också ha Mitt i pricks populära hundraruta som affisch?

    Mitt i prick, vårt nya basläromedel i matematik för åk 1-3 har under läromedelsutställningarna skapat mycket intresse. Det har även vår hundraruta. Därför bjuder vi nu på hundrarutan med tillhörande övningar. Bara för dig att skriva ut och låta eleverna hitta tal, mönster m.m.

    Ladda hem övningar och hundrarutan här.



    Hundraruta affisch

  • Elektricitet - gör ett elspel!

    Gästbloggare: mellanstadieläraren Emma som driver Instagramkontot Skolinspiration.

     

    Elektricitet är ett otroligt spännande område att jobba med. Speciellt för eleverna själva. Det finns en enorm bredd på aktiviteter som kan genomföras och så länge material finns är det bara fantasin som sätter stopp.

     

    När jag jobbar med elektricitet i min klass brukar jag börja fokusera på statisk elektricitet. När det sedan är dags att gå in på elektrisk ström brukar jag börja med att eleverna själva får agera en krets. På vanliga papper skriver jag ordet ”elektroner” och knycklar ihop dem till bollar. Två elever får agera batteri. Den ena blir pluspolen och den andra minuspolen. Minuspolen håller just nu i alla pappersbollar. Exakt som i ett nytt batteri. Från den ena polen till den andra står nu resten av klassen i en ring, som en krets. En av eleverna håller en stor tecknad lampa och alla andra håller varandras händer. Eleverna få nu själva agera krets. Så länge kretsen är sluten så rör sig elektroner från minuspolen till pluspolen via lampan. Så fort kretsen är sluten och elektronerna vandrar lyser lampan. Direkt när någon av eleverna bryter kretsen genom att gå ur ringen stannar elektronerna och lampan slutar lysa. På det sättet får eleverna med hjälp av kroppen en förståelse för en elektrisk krets och en förkunskap för det som komma skall.

     

    elever arbetar med elektricitet




    Gör ett elspel!

    När eleverna har grunderna för elektriska kretsar och själva har fått göra riktiga kopplingar med lampor, motorer eller liknande kan eleverna få använda dessa kunskaper för att skapa något kreativt. En sådan kreativ sak är ett elspel. Elspel är spel som fungerar med hjälp av elektricitet och som ger eleverna möjlighet till att göra något större av sin elkunskap.

     

    Vilket material behövs?

    För att göra ett sådant spel behöver eleverna hårda papper. På detta papper hittar de själva på kreativa frågor. Det kan vara frågor kopplade till något speciellt ämne eller bara valfria frågor från fantasin. Frågor och svar skrivs på varsin sida av pappret. Men inte bredvid varandra. Till varje fråga och svar sätter man något metalliknande. I detta fall jungfruben. Sedan kopplar eleverna ihop rätt svar med rätt fråga på baksidan med hjälp av sladdar.

     

    Elever har skapat ett elspel


    För att klasskompisar nu ska kunna spela de olika spelen behövs ett batteri kopplat med en lampa eller något larm som låter. Men istället för att de sluter kretsen så hålls sladdarna isär under spelets gång. Klasskompisarna läser frågorna och svaren. Sätter sedan ena änden av sladden på frågan och den andra på svaret. Har de rätt blir det en sluten krets och lampan lyser eller larmet låter. Där har de ett spel som ger dem direkt respons med hjälp av elektricitet.

     

    Elev svarar på ett elspel




    Så låt eleverna använda sina kunskaper för mer än endast traditionella övningar eller vid skriftliga prov. Låt de få en djupare förståelse och genom den skapa något större. Låt spelandet börja!

     

    Följ gärna Skolinspiration på Instagram!

  • FN-dagen - vi bjuder på pyssel!

    Bild på duvor från läromedel Lärarpraktikan

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    På måndag är det FN-dagen och vi på Majema vill gärna bjuda på ett fint pyssel ur Lärarpraktikan Höst. Klicka här för att komma till pysslet.

     

     

    Hoppas ni får en fin helg!
    Hälsningar från oss på Majema

     

    Lärarpraktikan HÖST

  • Hur skapar jag motiverade och kunskapstörstiga elever?

    Gästbloggare Magister Nordström på Ängslättskolan i Malmö.

     

    Instagramkonto_magister_nordström

     

     

    När jag för ett par år sedan frågade mina egna barn ”Vad har ni lärt ert i skolan idag?” hade de knappt någon aning. Jag arbetar som lärare,  och tänkte att om jag inte får mina elever att prata positivt om skolan och om de inte förmedlar vad de lärt sig under sina skoldagar, har jag misslyckats som lärare.

     

     

     

     

     

    Kunskapsfabriken

    Jag letade efter en metafor för klassrummet och vad var då inte bättre än att döpa det till Kunskapsfabriken. I en fabrik måste alla delar fungera för att det ska gå runt, jag måste få alla individer att trivas, må bra och känna sig bekväma att både lyckas och misslyckas.
    I Kunskapsfabriken är vi ett team, ett team som samarbetar och driver på utvecklingen tillsammans. När man går in i fabriken vet man vad som gäller, man är koncentrerad och fokuserad för att vara så stor tillgång som möjligt för både läraren och sina kamrater.

    Jag drivs av att få eleverna med mig på resan och se deras utveckling.
    Varje dag innan eleverna går hem gör vi en sammanfattning av dagen, stämmer av vad de lärt sig och sen ber jag dem att berätta om dagens nya kunskaper för någon där hemma.
    Efterföljande dag startar vi upp skoldagen med att repetera vad man har berättat där hemma. I början var det bara några få händer i luften, men nu vill i stort sett alla berätta om sin kunskapsdelning.  När mina elever, utanför skoltid, vill och kan diskutera, resonera och lyfta viktiga och nyttiga saker från sin kunskapsbank, ja då känner jag att vår Kunskapsfabrik verkligen har nått sitt mål!

     

     

     

     

    Fredagsdansen
    Efter en hårt arbetande kunskapsvecka avslutar vi alltid med att dansa in helgen och detta gör vi för att vi är extremt nöjda med veckan som varit. Ena veckan kör klassen i grupp med danssteg och koreografi och veckan därpå blir det en dans ut ur Kunskapsfabriken.
    Fredagsdansen är en av alla grejor jag lägger på Instagram. Den har blivit en succé där en del artister faktiskt har skrivit att de har uppmärksammat vår fredagsdans och tyckt att den varit grym. För ett par veckor sedan kommenterade både Panetoz och Sahara och det är ju hur stort som helst för eleverna. Dansen är ett motiverande inslag som skapar härlig sammanhållning, glädje och kärlek.

     

    Kika gärna in på @magisternordstrom  och inspireras av hans sätt att locka fram kunskapstörst hos sina elever!

  • Världsvattendagen i mitt klassrum

    Gästbloggare mellanstadieläraren Emma som driver Instagramkontot Skolinspiration.

     

    Burkar fyllda med vatten, Majemabloggen

    Att lyfta in händelser från omvärlden till klassrummet och binda samman dem med elevernas intressen är en otroligt viktig del av min undervisning. Det ger ett större sammanhang och en större förståelse för eleverna. Nu var det inget mindre än själva världsvattendagen som skulle stå i centrum. En hel dag med ett stort fokus på något av det viktigaste vi har: vatten!

     

    Vad tänker du på när du hör ordet vatten? Mina elever kom på ord så som bada, törstig, vått, blått, hav, svalkande, liv, sjöar, livsnödvändigt, gott, avgörande, bäck, borsta tänderna, orättvisa… ja listan blev lång. Alla har något att säga om vatten. Alla kommer på olika sätt i kontakt med vatten och alla har olika relationer till vatten. En sån uppenbar och självklar sak för oss, men inte för alla och inte överallt.

    Innan den stora vattendagen fick eleverna varsin glasburk av mig. De fick i uppgift att ta med sig vatten från valfritt ställe tillbaka till skolan. Det kom vatten från kranar, bäckar, sjöar, vattenpölar, snöhögar, från ishallen, från köpta flaskor och en mängd andra ställen. Det blev en härlig spridning. Alla elever fick presentera sitt vatten och sedan gjorde vi en vattenutställning av det. Det blev en bra början och ett naturligt steg till att sedan följa vår nyfikenhet och lära oss mer om vatten. Denna vattenutställning blev också en bra ingång till vattnets kretslopp. Att allt vatten går runt i ett kretslopp. Vi får varken mer eller mindre vatten på jorden, utan vattnet byter bara form. Tillsammans drog vi fram papper och pennor och skapade ett stort kretslopp på väggen. Med pilar och bilder fick vi tillsammans en förståelse för hur allt hängde samman.

     

    Vattnets kretslopp, Majemabloggen

    Upptäck vattnet med alla dina sinnen

    Därefter ville jag att eleverna skulle använda sina sinnen för att förstå och lära känna vatten på ett nytt sätt. I dagens hektiska vardag hinner vi sällan stanna upp och reflektera. Utan vi skyndar från det ena till det andra. Nu ville jag att eleverna skulle stanna upp och lära känna vattnet. De fick ett glas vatten framför sig. Vi släckte ner klassrummet och de fick följa mina instruktioner med lugn musik i bakgrunden. Från början bad jag dem titta på vattnet. Noga och tydligt för att verkligen se hur vatten ser ut. Därefter fick de känna på vattnet. Eleverna doppade sina fingrar och kände noga efter hur vatten känns. När de känt färdigt skulle de få lukta på vattnet. Djupa andetag i glaset för att känna hur vatten egentligen luktar. Slutligen var det nu dags att smaka på vattnet. Små klunkar som vi noga skulle smaka på. Allt väldigt långsamt och försiktigt för att ge eleverna tid till reflektion. Därefter fick eleverna skriva ner sina reflektioner om vatten utifrån dessa sinnen.

     

     

    Vattnets olika former

    Utifrån detta skulle vi nu lära oss vattnets egenskaper lite bättre. Det var dags att leka vattenmolekyl. Jag berättade för klassen att vi skulle börja vara vattenmolekyler i flytande form. Eleverna började gå omkring i klassrummet, inte för snabbt och inte för sakta, lagom så som vattenmolekylerna rör sig i flytande form. När alla förstod avbröt jag dem och sa att nu ökade temperaturen och vattenmolekylerna blev gasform. Eleverna började röra sig snabbare i klassrummet. Inte för nära varandra utan snabbt med avstånd från varandra, så som vattenmolekyler i gasform beter sig. Slutligen skulle de vara i fast form. Eleverna gick samman och bildade stillasittande former så som i fast form. Utifrån detta hade vi fått en förståelse för vattnets olika former med hjälp av kroppen.

     

     

    Vattnets beståndsdelar , Majemabloggen

    Vattenmolekyler och atomer

    Nu har vi förstått att vatten består av vattenmolekyler  så vi tog fram papper och penna och skapade våra egna molekyler. Alla fick skapa varsin och vi pratade om vilka atomer som bygger upp vattenmolekylerna samt dess kemiska beteckning. Eleverna satte upp sina vattenmolekyler i ett stort glas på väggen.

    Vatten ihop med matematik, NO och SO

    Dagen avslutades med olika stationer i klassrummet. Alla stationer handlade om vatten på olika sätt och utifrån olika skolämnen. Volymuppgifter med vatten i matematiken och diskussionsuppgifter om vattentillgången i världen i SO. I NO fick det byggas båtar av lera som skulle kunna bära så stor vikt som möjligt samt gissningar på hur mycket vatten frukter och grönsaker innehåller. Eleverna skulle även försöka få så många vattendroppar som möjligt på ett mynt och försöka få en nål att flyta med hjälp av ytspänning. En mängd stationer med alla fokus på det fantastiska och värdefulla VATTNET.

     

    Så ta er tid att uppmärksamma denna dag. Gör något som har med vatten att göra, ta in vardagen i klassrummet, utveckla och inspirera våra fantastiska elever, men framför allt -ha kul!

     

    Vill du ha mer tips - följ då Skolinspiration på Instagram.

Items 1 to 10 of 20 total

Page:
  1. 1
  2. 2