Taluppfattning inom matematik

Taluppfattning inom matematik

I detta kapitel i boken får eleven tillfälle att öva till exempel:

Sortering, ramsräkning, gruppering, uppdelning, likhetstecknet, addition, subtraktion, udda och jämna tal, ordningstal, tallinje, med flera.

Ord och begrepp som övas på (några exempel):

Kort – kortare – kortast

Lång – längre – längst

Före – efter

Först – sist

Flera – flest

Lägsta – högsta

Addition – addera – term – summa

Antal

Talgrannar

Resultat

Bedömningsstöd i taluppfattning

Kunskapskrav Taluppfattning och Statistik

ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatets rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Taluppfattningstest

Vi rekommenderar starkt att eleverna under arbetet med taluppfattning för ett eget arbetshäfte. Dit kan eleven gå tillbaka och reflektera över sitt lärande. Reflektionen befäster elevens lärande och språk, samtidigt som pedagogen får en bra uppfattning om vad eleven lärt sig. I slutet av arbetet med taluppfattning kan eleverna göra ett taluppfattningstest, det finns i handledningen Praktisk matematik – med språket som bas. Det är en diagnos som du kan dela ut till eleverna för att se vad de lärt sig och vad de behöver öva mer på.

Taluppfattning övningar

Antal (klass- och parövning, sida 7)

Gruppera, räkna, dokumentera. 

Material: föremål som till exempel stenar eller kottar, penna, arbetshäfte.

Inled med att låta eleverna parvis samla föremål utomhus, exempelvis stenar. Dessa ska användas efter genomgången.

• Samla eleverna runt mattemattan (till exempel en stor vaxduk) och lägg fram alla stenar. 

Räkna dem gemensamt. 

Gruppera stenarna fem och fem och räkna dem igen. 

Tydliggör för eleverna att det är lättare att räkna föremål som är grupperade. 

Låt eleverna räkna stenarna samtidigt som du sätter streck för varje sten. 

Detta för att dokumentera antalet stenar på ett enkelt sätt. 

Visa att man kan göra så kallade 5-staket för att lättare kunna se/räkna antalet. Passa gärna på att öva räkneramsan 5, 10, 15…

• Låt sedan eleverna parvis arbeta på samma sätt med stenarna de samlat. 

Räkna, gruppera och dokumentera antalet i sina arbetshäften.

• Låt gärna elevparen räkna varandras stenar och dokumentera antalet. 

Samla sedan eleverna kring mattemattan igen och låt dem visa och berätta. 

• Vilka har samlat fler än fem stenar?
• Vilka har samlat fler än tio?
• Hur många tillsammans?
• Låt eleverna skriva sina namn på tavlan. 
• Hur många bokstäver har du i ditt namn? (Sätt ett streck på tavlan för varje bokstav).
• Vem har flest antal bokstäver i sitt namn?
• Vem har minst antal bokstäver i sitt namn?
• Finns det några elever som har samma antal bokstäver i sina namn?

Memory (gruppövning, sida 9)

Para ihop antal med rätt siffra.

Material: A4-papper, sax, penna, kritor.

• Varje elev viker ett A4-papper så att det bildas 8 lika stora kort. 

Sedan klipper eleverna korten.

• Låt eleverna arbeta gruppvis med att konstruera ett eget memory. 

De ritar till exempel tre enkla figurer på ett kort och skriver siffran 3 på ett annat. Dessa kort bildar sedan ett par i spelet. 

När alla i gruppen är klara med sina kort så spelar eleverna memory.

• Låt grupperna byta spel med varandra.

Hemuppgift finns som kopieringsunderlag.

Tiokompisar med piprensare (enskild övning, sida 10)

Träna på tiokompisar.

Material: piprensare (långa) eller band, träkulor, arbetshäfte, penna.

• Dela ut en piprensare och tio träkulor till varje elev. 

Eleverna får nu trä upp kulorna på piprensaren.

• Låt eleverna dela upp talet tio, med hjälp av kulorna, på så många olika sätt som möjligt (till exempel 4 kulor på vänster sida och 6 kulor på höger sida).
• Låt sedan eleverna dokumentera sina olika uppdelningar i arbetshäftet genom att rita och skriva siffror.
• Övningen passar för alla talkamrater, 0–10.

Larven (klass- och parövning, sida 15)

Öva ordningstalen.

Material: stora talkort 1–10 (kopieringsunderlag 27–32), två larver per elev (kopieringsunderlag 36), kritor.

• Dela ut talkorten till 10 elever. 

Låt eleverna gå och ställa sig i rätt ordningsföljd.

Säg ordningstalen gemensamt i kör och sedan enskilt (första, andra…).

Variera övningen genom att eleverna ska ställa sig i rätt ordning utan att prata med varandra.

De får då öva på att försöka kommunicera på annat sätt.

• Ge eleverna olika uppdrag där de står i ordningsföljd till exempel andra eleven hoppar, femte eleven sätter sig på golvet, osv.
• Samtala om när man använder ordningstalen, till exempel i almanackan, idrottstävlingar, med flera.
• Dela ut kopieringsunderlaget med två larver till varje elev. 

Nu ska en av larverna färgläggas.

Låt eleverna välja hur, till exempel första cirkeln gul, andra rosa, tredje blå, och så vidare.

Be eleverna att även numrera cirklarna med talen 1–10.

• Låt eleverna sitta parvis mittemot varandra utan att visa sin färglagda larv.

Den ena eleven beskriver sin larv med hjälp av färger och ordningstal.

Den andra eleven ska färglägga sin tomma larv enligt kompisens beskrivning.

Låt eleverna kontrollera att de målat rätt och sedan byter de roller.

Detta är en bra språkövning då eleverna använder ordningstalen flera gånger.

Strumpfärg (klassövning, sida 21)

Cirkeldiagram med hjälp av strumpor.

Material: strumpor, leksaker, med mera.

• Låt eleverna ställa sig i grupper efter vilken färg de har på sina strumpor, det vill säga alla med vita strumpor i en grupp och alla med röda strumpor i en grupp, och så vidare.
• Eleverna får sedan sätta sig i en stor gemensam cirkel med fötterna inåt, fortfarande i färggrupperna.

Titta på cirkeln och diskutera hur man kan se vilken färg som det finns flest strumpor av idag.

Fråga eleverna:

• Hur många strumpor finns det?
• Vilka färger finns det?
• Vilken färg finns det flest av? Hur många är det?
• Vilken färg finns det minst av? Hur många är det?
• Gör gärna denna övning vid flera tillfällen och se om resultatet skiljer sig åt.

Diskutera skillnader och likheter.

• Sortera gärna andra föremål och lägg som cirkeldiagram, till exempel leksaker eller frukter.

Talbingo (klassövning, sida 23)

Träna talen 1–100.

Material: A4-papper, penna, häftmassa, 100 lappar (till första gången).

Dela ut lapparna till eleverna och ramsräkna samtidigt så att eleverna skriver ner det tal de hör när de får sin lapp.

Detta ger 100 lappar med talen 1–100.

Samla in alla lappar och lägg dem med siffran neråt i en ask.

• Dela ut ett tomt A4-papper till varje elev.

Låt eleverna vika pappret så att det bildas 16 rutor.

Låt eleverna skriva ett tal i varje ruta.

Alla tal ska vara mellan 1 och 100.

Detta blir elevernas bingobricka.

• Låt en elev komma fram och vara taluppläsare.

Bestäm om bingo är efter en rad eller hela brickan.

Taluppläsaren tar ett tal från asken och läser upp det högt samt sätter upp talet på tavlan med häftmassa.

De eleverna som hittar det upplästa talet kryssar över det på sina bingobrickor.

Den elev som först ropar ”bingo!” ska nu högt läsa upp sina tal samtidigt som klassen tillsammans kontrollerar att talen finns på tavlan.

Öka svårighetsgraden genom att istället för tal på smålapparna använda olika namn för samma tal.

Till exempel för talet 6 står det 3+3, 7-1, 3 x 2 eller 12/2.

Eleven som gör kortet får då själv bestämma vilket räknesätt han/hon vill använda bara kortet representerar talet 6.

Vi hoppas att detta gett er inspiration till många givande och lärorika stunder tillsammans med era elever. Du som lärare kommer definitivt att bidra till ett mer kreativt och roligt sätt att lära sig matematik i klassrummet. Önskar ni tips på andra hjälpmedel så har vi även artiklar om till exempel läsförståelse, mattekluringar och annat skoj där inspiration kan behövas. Varmt välkommen till oss på Majema!