Grammatik - de olika ordklasserna

Grammatik är regler för hur språket används i skrift och i tal. Att lära sig de olika ordklasserna och vilka ord som tillhör vilken ordklass kan underlätta användningen av det språk du vill kommunicera. Här har vi en liten språkskola där vi tar er igenom de olika ordklasserna. Välkommen till Majema!

Grammatiken sätter grunden för hur vi använder ett språk, hur vi bygger upp meningar på rätt sätt. Grammatik är som regler för hur språket ska användas i tal och i skrift. En genomgång, som denna, kommer att ge dig en god översikt inom ämnet. Vi använder grammatik för att förstå skriftlig och muntlig kommunikation och på så sätt kunna överföra korrekt information mellan varandra.

Läsresan

I Läsresans läsebok får dina elever möta en mångfald av texter, var och en med sin författare och illustratör och sina specifika drag.

Läs mer om Läsresan

Grammatik

Grammatik är det regelsystem för språk som beskriver hur orddelar (morfem) kombineras för att bilda ord och hur dessa ord sen kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar. Skolgrammatik, eller traditionell grammatik, är en ursprungligen västerländsk tradition för språkbeskrivning. Grammatiken indelas i morfologi (formlära) och syntax (satslära). Grammatik är en del av språkläran, lingvistiken.

Formläran utgörs av ordklasserna och det är vad vi ska gå igenom här.

Ordklasser

Du har definitivt hört begreppen substantiv, verb och adjektiv. Dessa är alla ordklasser och beskriver olika grupper av ord i ett språk med gemensamma egenskaper.

Substantiv

Namn på olika objekt som kan vara en person, en plats eller ett föremål.

Egennamn – här ingår namn på personer och platser, exempelvis:

Therese.
Kenya.
Buddha.
Huddinge.

Ämnesnamn – här ingår namn på ämnen av konkret art, samt sådant som uttrycker tillstånd och känslor, exempelvis:

Vatten.
Guld.
Lycka.
Ilska.

Artnamn – här ingår namn på olika saker och särskilda företeelser, exempelvis:

Människa.
Dator.
Uppslagsverk.
Skola.

Kan du sätta en eller ett framför ett ord så brukar det vara ett substantiv, exempelvis:

En korg.
Ett hus.

Ett substantiv kan ha obestämd eller bestämd form, några exempel:

Katt/katterna.
Häst/hästarna.

Katt och häst är obestämd form medan katterna och hästarna är exempel på bestämd form.

Substantiv delas även in i singularis och plural. Singular är då en katt medan plural är flera katter. Ett substantiv i bestämd form singular blir då katten och i bestämd form plural katterna.

När substantiv uttrycks i ägande form kallas det genitiv, exempelvis:

Kattens/katternas.
Hästens/hästarnas.

Adjektiv

Ordklassen adjektiv beskriver egenskaper hos någon eller något, exempelvis:

En lycklig människa.
En cool t-shirt.

Kan du sätta någon är framför ett ord brukar det vara ett adjektiv, exempelvis:

Ella är snygg.
Cristian är harmonisk.

Ett adjektiv kan böjas på två olika sätt:

Kongruensböjning – adjektivets böjning påverkas av det efterföljande substantivet form, exempelvis:

En stilig klänning, flera stiliga klänningar, den stiliga klänningen, det är stiligt med klänning.

Adjektivet kompareras, exempelvis:

Stilig (positiv), stiligare (komparativ), stiligast (superlativ).

En del ord låter konstigt när de kompareras, till exempel berömd (berömd, berömdare, berömdast), i dessa fall är det bättre att använda mer och mest framför ord i komparativ och ord i superlativ(mer berömd, mest berömd).

Verb

Verb beskriver vad någon gör, har gjort eller kommer att göra, exempelvis:

Hon hoppar.
Hon hoppade.
Hon kommer att hoppa.

Kan du sätta att före ordets grundform brukar ordet vara ett verb.

Verb har en grundform, infinitiv, som till exempel att hoppa. Verbet kan sen böjas i olika tempus som beskriver när handlingen händer eller kommer att hända.

Presens – sker i nutid: hon hoppar.

Preteritum – något skett i dåtid: hon hoppade.

Futurum – något kommer att ske: hon kommer att hoppa.

Det finns ytterligare en form, presensparticip – hoppandes.

Det finns även kombinationer av böjningar, perfekt är en kombination av presens och supinum (har hoppat).

Pluskvamperfekt är en kombination av preteritum och supinum (hade hoppat).

Konditionalis är kombinationen av preteritum och infinitiv (skulle hoppa).

I dessa exempel förekommer både huvudverb (hoppa) och hjälpverb (till exempel ska).

Till sist har vi uppmanande verb, imperativ, exempelvis:

Lyssna!
Spring!

Pronomen

Pronomen är en ordklass som ofta ersätter substantiv, exempelvis:

Hon hoppar.
De badar.

Du kan urskilja pronomen genom att ställa dig själv frågan:

Vem eller vilka är det som gör något?

Pronomen delas in enligt följande:

Personliga: jag, du, mig, dig.

Ägande: min, din, hans, hennes.

Demonstrativa: de, detta, det här.

Frågande: vem, vad.

Relativa: som.

Reflexiva: sig.

Negerande: ingen.

Här skiljer man på första, andra och tredje person samt singularis och plural.

Första personen singular: jag, mig, min.

Andra personen singular: du, dig, din.

Tredje personen singular: han, hon, det, hans, hennes, dess.

Första person plural: vi, oss, vår.

Andra person plural: ni, er.

Tredje person plural: de, deras.

Adverb

Adverben anger plats, tid och sätt, eller var, när, hur. Adverb fungerar som bestämningar till verb, adjektiv, andra adverb och som attribut till substantiv.

Exempel på adverb till verb:

Inte vilja.
Springa fort.
Kom hem i förrgår.

Exempel på adverb till adjektiv:

Sällan arg.
Kanske försenad.
Knappast förtjust.

Exempel på attribut till substantiv:

En hink.
Många fotbollar.
Väldigt många tennisbollar.

Prepositioner

Prepositioner föregår substantiv eller pronomen, dem anger befintlighet och beskriver förhållanden, exempelvis:

i.
på.
efter.
genom.
framför.

Subjunktioner

Subjunktioner inleder ofta bisatser och binder samman dem med huvudsatser, på så sätt får vi fullständiga meningar, exempelvis:

och.
eller.
men.
att.
om.
när.

Konjunktioner

Det som tidigare var underordnade konjunktioner är nu subjunktioner.

Interjektioner

Till denna ordklass hör oböjliga ord som också kan bilda egna satser, exempelvis:

Ja!
Nej!
Hjälp!

Räkneord

Räkneord är ord som är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning. Det finns två olika sorters räkneord: grundtal och ordningstal.

Grundtal

Grundtal är ord som är namn på antalet av någonting. Exempel på ord som kallas grundtal är en, fem, tjugo, tio och femton.

Meningar med olika grundtal:

Jag fick upp fem fiskar.
Nils hade tjugo kronor i fickan.
Pär köpte tio läsk i affären.
Olle gick tillsammans med tre kompisar till partyt.
Kajsa har två husdjur.

Ordningstal

Ordningstal är ord som är namn på en plats i en ordning. Exempel på ord som kallas ordningstal är första, åttonde, fjärde, andra och tredje.

Meningar med ordningstal:

Jag kom på första plats.
Det var den tredje bilen på gatan.
Han hade femte bästa tiden.
Stina rökte sin tionde cigarett den dagen.
Det var mitt sjunde misstag den veckan.

Ladda ner

Vår förhoppning är nu att du som lärare fått en grund att stå på när det väl blir dags att gå igenom grammatik och ordklasser tillsammans med dina elever. Gör det med fördel alla tillsammans som ett första steg för att sedan gå över till parövningar eller individuella övningar. Önskar ni tips på andra hjälpmedel så har vi även artiklar om till exempel läsförståelse, mattekluringar och annat skoj där inspiration kan behövas. Varmt välkommen till Majema!