FN-dagen
FN är en förkortning av Förenta Nationerna. Internationella FN-dagen infaller den 24 oktober eftersom FN bildades det datumet år 1945. Huvudsyftet med FN är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Andra områden för FN är att skydda mänskliga rättigheter, bistå med humanitärt stöd, främja hållbar utveckling och upprätthålla internationell lag. FN-dagen är ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma några av FN:s viktiga frågor tillsammans med dina elever. Det finns bra skolmaterial att ta del av för arbete kring FN-dagen. Vi hoppas här kunna inspirera dig som lärare att anamma denna temadag i klassrummet. Välkommen till Majema!
Vid bildandet hade Förenta Nationerna 51 medlemsländer, idag är det 193 länder, nästan alla världens länder är med. Sverige är medlem sedan 1946. I Sverige är FN-dagen en flaggdag sedan år 1983, då flaggar man med antingen FN-flaggan eller med den svenska flaggan. Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred samt ekonomiska och sociala framsteg. Här kommer vi att berätta kortfattat om FN:s arbete samt i slutet av artikeln ge några tips på hur FN-dagen kan uppmärksammas i skolan, bland annat genom Lärarpraktikan höst.
FN:s tre pelare
FN:s arbete är indelat i tre huvudområden som kallas FN:s tre pelare. Dessa ligger till grund för organisationens arbete och är det som FN-dagen uppmärksammar.
De tre pelarna är:
- fred och säkerhet
- utveckling och fattigdomsbekämpning
- mänskliga rättigheter.
Fred och säkerhet
FN ska enligt sin stadga arbeta för att bevara internationell fred och säkerhet. Konflikter ska i första hand lösas på ett fredligt vis. Nås en förlikning kan säkerhetsrådet i samförstånd med de berörda fatta beslut om en fredsbevarande operation. Våld får endast användas som självförsvar. Nås inte en fredlig lösning kan säkerhetsrådet besluta om fredsframtvingande åtgärder. I sista hand kan man besluta om åtgärder som innefattar militärt våld. FN-stadgan finns för att lösa konflikter mellan stater, vilket försvårat ingripanden inom ett lands gränser. Därför antogs 2005 på ett FN-toppmöte principen om ”skyldighet att skydda”. Den principen innebär att det internationella samfundet ska ingripa när ett lands regering inte skyddar sin egen befolkning mot grova övergrepp. FN finns som en mötesplats för alla stater och arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling. FN:s olika organ arbetar på samma sätt för att avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, såsom kränkningar av mänskliga rättigheter och fattigdom. Det är inte ovanligt att konflikter blossar upp på nytt och därför har FN inrättat en fredsbyggande kommission som ska bistå länderna efter en konflikt. År 2000 antogs en resolution som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser, vilket är en viktig del i det konfliktförebyggande och fredsbyggande arbetet.
Utveckling och fattigdomsbekämpning
1946 bildades det första underorganet, FN:s barnfond Unicef, som hade som första uppdrag att rädda krigsdrabbade barn i Europa. Idag arbetar Unicef, tillsammans med andra underorgan och fackorgan i FN-systemet, med långsiktigt bistånd (utvecklingssamarbete) men även humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. FN satsar stora resurser på utveckling och fattigdomsbekämpning. Internationella konferenser som FN anordnat har haft stor betydelse. Till exempel bildades FN:s miljöprogram Unep som resultat av FN-konferensen om miljö i Stockholm 1972. På kvinnokonferensen i Mexico City 1975 upprättades FN:s kvinnoprogram Unifem som numera heter UN Women. En av de mest kända handlingsplanerna är Agenda 21 från konferensen i Rio de Janeiro 1992. Planen handlar om miljö och utveckling och följdes upp 2012 av en ny, Rio+20, med temat hållbar utveckling. Millenniedeklarationen som antogs år 2000 av FN:s generalförsamling sammanfattar en del av de viktigaste besluten från några FN-konferenser.
FN håller varje år konferenser om miljön. Dessa har bland annat resulterat i Kyotoprotokollet 1997 och Parisavtalet 2015, där man enats om att bekämpa klimatkrisen genom utsläppsmål och begränsning av den globala uppvärmningen.
Mänskliga rättigheter
Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Den antogs av FN:s generalförsamling 1948 och innebär ett moraliskt åtagande av medlemsstaterna. FN:s generalförsamling har antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för de stater som godkänt dem. Nio av dessa är så kallade kärnkonventioner, som till exempel Barnkonventionen. För varje kärnkonvention finns det en kommitté som granskar hur staterna sköter sig. Varje konventionsstat måste regelbundet lämna skriftliga rapporter till berörd kommitté, varpå kommittén kommer med eventuella påpekanden om brister som behöver åtgärdas. Situationen för mänskliga rättigheter granskas även regelbundet av FN:s råd för mänskliga rättigheter, som kan ta upp brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. I länder där rådet anser att det behövs finns det speciella rapportörer för vissa brott mot mänskliga rättigheter, som tortyr eller våld mot kvinnor.
När är FN-dagen? – Varför firar vi FN-dagen?
FN-dagen firas den 24 oktober till minne av att FN bildades och FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945, efter att de fem permanenta medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd och majoritet av medlemsstaterna hade godkänt FN-stadgan. Dagen har firats sedan 1948 och finns till för att uppmärksamma FN:s viktiga arbete.
FN-dagen i skolan
Varje år släpper FN skolmaterial på olika teman. Materialet, som finns att ladda ner på www.fn.se, innehåller fakta och konkreta övningar att arbeta med i klassrummet. Det består av tre olika delar med ökande svårighetsgrad så att du som lärare kan avgöra vilken nivå som passar just din klass/grupp. Övningarna är framtagna av Svenska FN-förbundet i samarbete med Unicef Sverige och FN:s utvecklingsprogram, UNDP, i Sverige.
2023 firade våra universella mänskliga rättigheter 75 år. Därför fokuserade materialet detta år särskilt på FN:s arbete för de mänskliga rättigheterna. Teman tidigare år har bland annat varit Agenda 2030 och de globala målen; Mat, klimat och konflikt; Skolgång – en nyckel till utveckling.
FN-dagen pyssel
I vår bok Lärarpraktikan höst finner du som lärare ett kalendarium för höstterminens månader september, oktober och november. Där finns förslag till temadagar under höstterminen. Bland annat finner du FN-dagen den 24 oktober, men även internationella barndagen som också är instiftad av FN. Den infaller den första måndagen i oktober.
Under hösten infaller flera dagar som kan kopplas till temat lika-olika, bland annat FN-dagen. Till det temat har Lärarpraktikan höst tips på flera olika pyssel, med tillhörande kopieringsunderlag, som ni kan göra tillsammans i klassen.
Här kommer ett exempel från sidan 12 som heter Tummen upp (kopieringsunderlag finns på sidan 15).
Tummen upp för mig
Vi är alla bra på olika saker – läsa, springa, räkna, cykla, vara en bra kompis.
- Kopiera Tummen upp till eleverna.
- Låt dem skriva en eller flera saker som de är bra på och sedan färglägga.
- Sätt upp på en väl synlig plats i klassrummet.
Tummen upp kan också användas till att:
- Ge varandra positiv feedback.
- Låta föräldrar och andra besökare i klassen skriva en positiv kommentar om det som ni håller på med i klassrummet.
- Skriva positiva regler som är gemensamma för klassen.
- Skriva mål som uppnåtts.
Kunskap och tips om FN-dagen
FN-dagen vill uppmärksamma det arbete som FN gör, med fokus på fred, säkerhet och nedrustning, hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter och demokrati. Hoppas att du här har fått kunskap om de tre pelarna samt tips om färdigt skolmaterial och exempel på övningar, och genom det förutsättningar att göra FN-dagen till en intressant och rolig dag. Väl mött hos oss på Majema!
