FN-dagen

FN står för Förenta Nationerna. Internationella FN-dagen som infaller den 24 oktober är till minne av att FN-stadgan trädde i kraft den dagen och är ett utmärkt tillfälle att jobba med FN-frågor i klassrummet tillsammans med dina elever. Att jobba med FN-frågor är ett bra sätt att lyfta utmaningarna som FN dagligen står inför. Det finns bra skolmaterial att ta del av för arbete kring FN-dagen. Vi hoppas här kunna inspirera dig som lärare att anamma denna temadag i klassrummet. Välkommen till Majema!

I Sverige är FN-dagen en flaggdag sedan år 1983, då flaggar man med antingen FN-flaggan eller med vår egen flagga. Organisationen FN bildades 1945 och hade från början 51 medlemsländer men idag är medlemsantalet hela 193. Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred samt ekonomiska och sociala framsteg. Vilket gör denna organisation väldigt unik då ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör.

Lärarpraktikan

FN-dagen

FN:s arbete är indelat i tre huvudområden, vilka kallas FN:s tre pelare. Dessa pelare ligger till grund för organisationens arbete och är det som FN-dagen uppmärksammar.

De tre pelarna är följande och det arbete som vi ska uppmärksamma är:

Fred och säkerhet

FN ska enligt sin stadga bevara internationell fred och säkerhet. Konflikter ska i första hand lösas på ett fredligt vis. Nås en förlikning kan säkerhetsrådet i samförstånd med de berörda fatta beslut om en fredsbevarande operation. Våld får endast användas som självförsvar. Nås inte en fredlig lösning kan säkerhetsrådet besluta om fredsframtvingande åtgärder. I sista hand kan man besluta om åtgärder som innefattar militärt våld. FN-stadgan finns för att lösa konflikter mellan stater, vilket försvårat ingripanden inom ett lands gränser, därför antogs 2005 på ett FN-toppmöte principen om ”skyldighet att skydda”. Den principen innebär att det internationella samfundet ska ingripa när ett lands regering inte skyddar sin egen befolkning mot grova övergrepp. FN finns som en mötesplats för alla stater och arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling. FN:s olika organ jobbar på samma sätt för att avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, såsom kränkningar av mänskliga rättigheter och fattigdom. Det är inte allt för ovanligt att konflikter blossar upp på nytt och därför har FN inrättat en fredsbyggande kommission som ska bistå länderna efter en konflikt. År 2000 antogs resolution 1325 som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser, vilket är en viktig del i det konfliktförebyggande och fredsbyggande arbetet.

Utveckling och fattigdomsbekämpning

1946 upprättade det första underorganet, FN:s barnfond Unicef, vilka hade som första uppdrag att rädda krigsdrabbade barn i Europa. Idag arbetar Unicef, tillsammans med andra underorgan och fackorgan, i FN-systemet med långsiktigt bistånd (utvecklingssamarbete) men även humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. I sin helhet så satsar FN-systemet stora resurser på utveckling och fattigdomsbekämpning. Stora konferenser som FN anordnat har haft stor betydelse. Till exempel som resultat av FN-konferensen om miljö i Stockholm 1972 så bildades FN:s miljöprogram Unep. År 1975 på kvinnokonferensen i Mexico City upprättades FN:s kvinnoprogram Unifem som numera heter UN Women. En av de mest kända handlingsplanerna är Agenda 21 från konferensen i Rio de Janeiro år 1992. Vilken handlar om miljö och utveckling och följdes upp 2012 av en ny, Rio+20, med temat hållbar utveckling. Millenniedeklarationen som antogs 2000 av generalförsamlingen sammanfattar en del av de viktigaste besluten från några FN-konferenser. För att effektivisera FN:s fältarbete har ett pilotprojekt, vid namnet Delivering as One – One UN, pågått i ett antal år i åtta länder.

Mänskliga rättigheter

Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är, vilken antogs av FN:S generalförsamling den 10 dec 1948 och innebär ett moraliskt åtagande av medlemsstaterna. FN:s generalförsamling har antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för staterna som godkänt dem. Nio av dessa är så kallade kärnkonventioner, som till exempel barnkonventionen. För varje kärnkonvention finns det en kommitté, vilken granskar hur staterna sköter sig. Varje konventionsstat måste regelbundet lämna skriftliga rapporter till berörd kommitté, varpå kommittén kommer med eventuella påpekanden om brister som behöver åtgärdas. Situationen för mänskliga rättigheter granskas även regelbundet av FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilka kan ta upp brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. I länder där MR-rådet anser att det behövs så finns det speciella landrapportörer och även tematiska rapportörer som arbetar med vissa vanligt förekommande MR-brott som tortyr eller våld mot kvinnor.

När är FN-dagen - varför firar vi FN-dagen

FN-dagen firas den 24 oktober till minne av FN-stadgan som trädde i kraft den dagen efter att de fem permanenta medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd och majoritet av medlemsstaterna hade godkänt FN-stadgan. Dagen finns till för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt.

FN-dagen - FN-dagen i skolan

FN-dagen firas måndagen den 24 oktober, alltså under höstterminen. Varje år släpper FN skolmaterial på olika teman för alla att jobba med. Varje år finns det ett speciellt tema, här presenteras några tidigare teman:

  • 2019–2021 – Agenda 2030 och de globala målen.
  • 2018 – Mat, klimat och konflikt – så hänger det ihop. 
  • 2017 – Mänskliga rättigheter för alla.
  • 2016 – Skolgång – en nyckel till utveckling.

FN-dagen pyssel

I vår bok Lärarpraktikan höst så finner du som lärare ett tydligt kalendarium för höstterminens månader september, oktober och november. Där redovisas och beskrivs temadagar att jobba kring under höstterminen. Bland annat finner du FN-dagen den 24 oktober men även internationella barndagen som infaller första måndagen i oktober månad, vilken också är instiftad av FN, året var 1953.

Under hösten infaller flera dagar som kan kopplas till temat Lika-Olika, bland annat FN-dagen. På det temat erbjuder Lärarpraktikan höst flera olika pyssel, med tillhörande kopieringsunderlag, som ni kan göra tillsammans i klassen.

Här kommer ett exempel från sida 12 i boken som heter Tummen upp (kopieringsunderlag finner ni på sida 15):

  • Tummen upp för mig.

Vi är alla bra på olika saker – läsa, springa, räkna, cykla, vara en bra kompis.

Kopiera ”Tummen upp” till varje elev.

Lår dem skriva en eller flera saker som de är bra på och sedan färglägga.

Sätt upp på en väl synlig plats i klassrummet.

”Tummen upp” kan också användas till:

  • Ge varandra positiv feedback.
  • Låta föräldrar och andra besökare i klassen skriva en positiv uppmuntran om det som ni håller på med i klassrummet.
  • Skriva positiva regler som är gemensamma för klassen.
  • Skriva mål som uppnåtts. 

BONUSMATERIAL Lärarpraktikan höst Ladda ner

FN-dagen vill uppmärksamma det arbete som FN (Förenta Nationerna) gör, med fokus på de tre grundpelare som de jobbar efter. Nu när ni fått den grundkunskapen om de tre pelarna samt tips om färdigt skolmaterial och exempel på pyssel så blir FN-dagen en rolig dag att samla klassen och arbeta gemensamt kring. Väl mött hos oss på Majema!