Formativ bedömning

Formativ bedömning stärker lärandet. Formativ bedömning är ett komplext förhållningssätt och kopplas ihop med lärarens undervisningsfilosofi. Att jobba formativt kan vara en stor omställning för den som länge haft en mer traditionell undervisningskultur. Formativ bedömning är den kontinuerliga bedömningsprocessen, där eleverna får en förståelse för vad som ska läras och olika kvaliteter i lärandet, där läraren genom sin bedömning anpassar undervisningen så att den bättre möter elevernas inlärningsbehov. Här får du en klar bild av vad formativ bedömning är och hur det praktiskt kan användas i klassrummet. Välkommen till Majema!

Formativ bedömning kan även ske som självbedömning eller som kollegial bedömning. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Diskussionen om betyg, både i Sverige och internationellt, har fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, hur delaktiga eleverna är i bedömningen, dokumentationen av lärandet samt fortlöpande bedömning. Så vad skiljer då formativ bedömning från summativ bedömning? Hur ska man som lärare få till formativ bedömning? Häng med här!

Mitt i Prick

Formativ bedömning

Till skillnad från summativ bedömning, där man summerar resultaten av en kurs eller en period, är formativ bedömning till för elevernas lärande. Man ska då bedöma elever för att främja deras lärande. Respons är därför en viktig del av formativ bedömning och läraren behöver vara medveten om hur olika typer av respons påverkar elevers lärande.

Ett exempel som ofta lyfts fram i forskning är att läraren:

  • Inte bör ge poäng eller betyg i så stor omfattning på till exempel prov eller läxförhör utan utveckla respons i form av kommentarer som leder till ett djupare lärande.

Detta kan, med all rätt, kännas knepigt för någon som länge jobbat efter summativ bedömning. Lärarna behöver arbeta med sitt förhållningssätt till lärande och kunskapssyn och för det krävs att se och analysera sin egen praktik och hur det påverkar elevernas lärande. En annan del är att notera hur man kommunicerar med sina elever, hur man som lärare ger eleverna respons.

Summativ bedömning

Forskning visar att formativ bedömning är det som är mest effektivt för elevernas lärande och prestationer, men vårt utbildningssystem går åt ett annat håll med tester, prov, läxförhör och betyg. Vilket alla är exempel på summativ bedömning. I ett sådant system är det självklart en större utmaning att utveckla undervisningen mot det formativa hållet. Det blir därför viktigt att lärarna är på det klara över syftet med bedömningarna, både formativa och summativa.

Summativ och formativ bedömning

Summativ bedömning är den bedömningsform där man summerar en elevers samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Den typen av bedömning har inte som främsta syfte att bidra till lärande och eleven som bedöms får inte alltid en återkoppling som förklarar vad som kunde ha gjort annorlunda och därmed tar lärdom av momentet. Summativ bedömning presenteras ofta som omdömen eller betyg men behöver inte för det stå i motsats till formativ bedömning. Summativ bedömning bidrar sällan till ökat lärande för eleven och bör därför inte vara den enda typen av bedömning under en kurs eller utbildning.

Formativ bedömning är alltså en löpande bedömning under hela lärprocessen, där syftet med bedömningen är att bidra till ökat lärande och inte att summera en elevs kunskaper vid ett visst tillfälle. Detta innebär en mer aktiv roll för utbildaren under utbildningens gång. Genom att följa eleverna genom de olika stegen skapas en bättre bild av hur kunskap utvecklas hos de olika deltagarna. På detta sätt kan läraren stödja eleverna utifrån individuella behov och förutsättningar. Vid denna typ av bedömning deltar eleverna ofta själva i bedömningsprocessen, både sin egen utveckling med även övriga elevers uppgifter, en så kallad kamratbedömning.

Vad är formativ bedömning

Ett sätt, en mall, för att veta att ens undervisningskultur bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Williams nyckelstrategier för formativ bedömning som grund till undervisning och lärande. Nyckelstrategierna utgör tillsammans ett ledarskap som kännetecknas av: 

  • Tydlighet.
  • Intresse för eleverna.
  • Undersökande arbetssätt.
  • Nyfikenhet.
  • Inkludering.

De fem nyckelstrategierna är:

  1. Tydliggöra mål och kunskapskrav – att klargöra och skapa undervisning med delaktighet där det är tydligt vad som krävs för att lyckas.
  2. Synliggör lärandet – att skapa ett lärande klassrum med diskussioner och aktiviteter som utvecklar och visar lärandet.
  3. Återkoppling – med fokus på utveckling framåt.
  4. Undervisningsresurser – aktiverar eleverna som läranderesurser.
  5. Aktivera eleverna som ägare av sitt lärande – metakognition (medveten om sitt eget tänkande och agera utifrån det).

Formativ bedömning mall

Här presenteras ett exempel på formativ bedömning, nyckelstrategi, som information och kommunikation:

Nyckelstrategi

Information

Kommunikation

Tydliggöra mål och kunskapskrav

Lgr11, Lgy11, uppgifter

Text, berätta, samtal

Synliggöra lärandet

Bevis på elevens kunskaper

Uppgifter, missförstånd, frågor

Återkoppling

Nuläge, nästa steg mot målet

Samtal, text (eventuellt omdöme, betyg)

Aktivera eleverna som lärarresurser för varandra

Strategier, mål, samarbete, samverkan

Samtal, handlingar, text (eventuellt omdöme, betyg)

Aktivera eleven som ägare av sin egen lärarprocess

Strategier, systematik

Tankar, samtal, texter

Formativ bedömning i praktiken

Det här är ett exempel på hur du kan jobba med formativ bedömning i klassrummet utifrån de fem nyckelstrategierna:

  1. Tydliggöra mål och kunskapskrav – dela en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Visa elevexempel och låt eleverna få bedöma egna texter.
  2. Synliggöra lärandet: skapa öppna frågor, gör lärandet till något kreativt som till exempel dikter uppsatta på väggen eller låt eleverna skapa ett nyhetsblad, på så sätt bli deras lärande mer synligt.
  3. Återkoppling – ge konstant återkoppling och konkreta förslag på hur eleven ska ta sig framåt.
  4. Elever som läranderesurser – skapa blandade grupper så eleverna kan få draghjälp av varandra, låt eleverna ge respons på varandras arbeten.
  5. Ägare av sitt eget lärande – använd till exempel checklistor för självbedömning, aktiver eleverna i planeringsprocessen genom att få välja arbetssätt. 

Formativ bedömning exempel

Till exempel i vår matematikserie Mitt i Prick får du som lärare stöd i hur du ska arbeta med formativ bedömning under kursens gång. I Mitt i Prick 4A lärarhandledning finner vi till exempel på sidorna 14–15 en beskrivning av tester, utvärdering, bedömning och individualisering i serien.

Avsnittstest med elevutvärdering

I slutet av varje avsnitt finns ett litet test, en avstämning, för att följa upp om eleven förstått innehållet. Här är det viktigt att genast följa upp och se vad just individen behöver för att utvecklas vidare. Eleverna får också göra en självvärdering, då eleven funderar och reflekterar kring hur säker hen känner sig på uppgiftstypen.

Bedömning

Med varje elevbok följer häftet Mitt lärande som är tänkt som ett stöd för bedömning av elevernas kunskaper. I lärarhandledningen framgår det tydligt vilken förmåga som testas och hur elevernas svar ska bedömas, det finns även förslag till åtgärder för reparerande arbete.

Individualisering

Till varje kapitel finns det basuppgifter och extrauppgifter. Var femte kapitel har fokus på matematiska begrepp, problemlösning och kommunikation. Här använder du eleverna som läranderesurser när det jobbar i par, de får då möjlighet att kommunicera och utveckla sina matematiska förmågor. För att kontinuerligt ge eleverna återkoppling på deras lärande finns det tillgång till kopieringsunderlag för repetition samt elevwebb och korta läxor.

BONUSMATERIAL Mitt i Prick 4A lärarhandledning Ladda ner
BONUSMATERIAL Mitt i Prick 4A lärarhandledning Ladda ner

Formativ och summativ bedömning skiljer sig alltså väldigt mycket åt men det betyder inte att dessa två inte går att kombinera. Summativ bedömning kan vara till hjälp vid väl valda tillfällen medan formativ bedömning är något som ska ske varje dag hela terminen. I slutändan så är bedömning kopplat till lärandeprocessen, formativ bedömning alltså, ändå det man sett ökar elevernas lärande mest. Hoppas att du som lärare känner att du fått hjälp på vägen mot en undervisning med mer formativ bedömning. Väl mött hos oss på Majema!