Kollegialt lärande - metod och i praktiken
Att kollegor hjälps åt är en central del i uppdraget att utveckla en utbildning för eleverna som vilar på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter. Det strukturerade, gemensamma arbetet skapar rum där kollegor tillsammans utvecklar kunskap. Både genom att lära av egna och andras erfarenheter, men också från forskning inom aktuellt område. Kollegialt lärande innebär att alla kollegor i förskola och skola själva formulerar frågeställningar, dokumentation, analys och kritisk granskning. Här kommer vi att gå igenom några metoder och hur det kan fungera i praktiken. Välkommen till Majema!
Varför är det då så viktigt att jobba tillsammans? Vid arbete på egen hand finns det risk att man bara ser på frågan utifrån enbart sina egna kunskaper och observationer, det kan vara så att man jobbar utifrån omedvetna mönster. Att jobba kollegialt ger ett större perspektiv på saker och på så sätt bidrar till ett mer professionellt lärande. Ett mer professionellt lärande kommer i sin tur bidra till ett ökande lärande hos eleverna, och i det långa loppet till utbildningens utveckling. En viktig fråga att ställa sig själva är: Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?
Kollegialt lärande
Genom att kontinuerligt systematiskt planera, observera, ifrågasätta och utveckla undervisning tillsammans så utvecklas en gemensam förståelse för hur det går för eleverna och vad som kan göras för att utveckla deras lärande. Dessa processer är en förutsättning för att göra dina, era, erfarenheter till beprövade erfarenheter. För att kollegialt lärande ska vara möjligt så krävs flera viktiga faktorer utöver samarbete. Framförallt så krävs det strukturer i organisationen som gör det kollegiala arbetet möjligt. Kollegialt arbetet kräver bland annat avsatt tid, inte bara i uppstarten av ett läsår utan regelbundet under terminernas gång.
Kollegialt lärande metod
Kollegialt lärande kan ske på flera olika sätt med fler olika typer av metoder. Det kan bidra med kunskap i olika former men oavsett form så är det viktiga alltid att elevernas lärande är utgångspunkten och slutmålet för arbetet.
En metod ser ut så här:
- Utgå från elevers behov.
- Vilka förmågor behöver vi utveckla för att tillgodose elevernas behov?
- Fördjupa de professionella kunskaperna och förmågorna.
- Låta eleverna uppleva lärande på nytt sätt.
- Utvärdera och analysera utifrån elevernas lärande.
Utvecklingsarbetet fortsätter sedan enlig ovan genom att repeteras om och om igen, det är alltså återkommande faser att jobba med.
Det finns en mängd olika modeller att jobba efter, några av de vanligaste är:
- Lesson study.
- Learning sudy.
- Forskningscirkel.
- Kollegial grupphandledning.
- Lärande samtal.
Välj modell utifrån förutsättningarna och vad som passar bäst just i ert sammanhang. Fundera kring vad ni vill uppnå med samarbetet och vilka frågor som ska besvaras.
Kollegialt lärande i praktiken
Förutom avsatt tid så behövs en person som leder samtal och diskussioner för ett framgångsrikt kollegialt arbete. Personen i fråga har till uppgift at se till att alla får komma till tals, att alla lyssnar på varandra, att det ställs frågor som fördjupar diskussionen, håller ämnet och elevernas lärande i fokus och hela tiden synliggör och sammanfattar det som arbetas fram. Att leda kollegiala samtal är viktigt för att samtalet ska lyftas. Ett reflektivt arbetssätt är mer än:
- Vad gick bra?
- Vad gick dåligt?
Att leda kollegialt är inte samma sak som att vara expert inom något, utan mer att kunna vara den som håller den röda tråden med rätt fokus. Delvis så att samtalen inte blir privata men främst för att samtalen ska hålla en utvecklande nivå. För detta krävs ett metaperspektiv, att se saker från olika håll, inte leta efter sanningar. Att se vad det är som leder vidare till nästa kunskap.
Den som leder det kollegiala lärandet gör det med en varsam hand så att alla känner sig väl till mods att delta i det kollegiala arbetet. Det är viktigt att skapa en gemensam respekt i gruppen så att man leder sin förtroenderoll på ett bra sätt. Allas erfarenheter och idéer är viktiga. För att skapa ett bollande krävs det öppna frågor. Samtalet ska hela tiden leva vidare. Det kollegiala lärandet ska kännas roligt och spännande. Som kollegial ledare behöver man hela tiden bistå med nya frågor, öppna dörrar, se vad som är utvecklande, hela tiden ha olika fokus. Stor del av handledarens uppgift är att lyssna, aktivt lyssnande som leder till feedback som ger luft under vingarna för den som uttryckt sig. Meningen i slutändan är att alla ska lyftas, elever som lärare.
Det kollegiala utvecklingsarbetet kan också ske genom planering, dokumentation, uppföljning och analys. Till exempel genom att man testar en idé för att se vilken modell eller metod som leder till ett ökat lärande hos eleverna. Därefter kan man jobba vidare med och förstärka det som fungerar och förändra det som inte fungerar, och självklart sen dela med sig av sina erfarenheter till andra verksamheter eller skolor.
Några av vinsterna med kollegialt lärande är att man arbetar gemensamt för att nå elevernas måluppfyllelse, att alla tar ansvar för sitt eget lärande och att det bjuder in till ett utforskande förhållningssätt. Detta främst genom fördjupande, gemensamma samtal ledda av en handledare, där handledaren uppmanar till nyfikna, breda frågor och skapar ett varmt klimat genom sitt sätt att föra gruppen framåt. Vi hoppas att ni får utsatt tid till kollegialt lärande och att ni kan finna stöd i våra läromedel och att det arbetet med tiden får både lärare och elever att flyga. Väl mött hos oss på Majema!
