Kollegialt lärande – metod
![]()
Kollegialt lärande kan ske på olika sätt och med olika metoder. Det kan bidra med kunskap i olika former, men oavsett form är elevernas lärande utgångspunkten och slutmålet för arbetet. Under det kollegiala arbetet:
- Utgå från elevernas behov.
- Diskutera vilka förmågor ni behöver utveckla för att tillgodose elevernas behov.
- Fördjupa de professionella kunskaperna och förmågorna.
- Låt eleverna uppleva lärande på nya sätt.
- Utvärdera och analysera utifrån elevernas lärande.
Punkterna ovan är återkommande faser att jobba med. Det finns en mängd olika metoder för arbetet, några av de vanligaste är:
- Lesson study.
- Learning sudy.
- Forskningscirkel.
- Kollegial grupphandledning.
- Lärande samtal.
Lesson study är en metod där lärare tillsammans planerar, genomför, observerar och sedan analyserar en lektion med fokus på undervisning och elevers lärande. Syftet är att undersöka och utveckla sin undervisning. En annan närliggande metod är Learning study där det är elevens lärande som är i fokus. Metoderna är uppbyggda på samma sätt men har olika syften när det gäller vad man vill undersöka och utveckla.
Välj metod utifrån förutsättningarna och vad som passar bäst just i ert sammanhang. Fundera kring vad ni vill uppnå med samarbetet och vilka frågor som ska besvaras.
Att leda kollegialt lärande
Förutom avsatt tid så behövs en person som leder samtal och diskussioner för ett framgångsrikt kollegialt arbete. Personen ifråga har till uppgift att se till:
- att alla får komma till tals
- att alla lyssnar på varandra
- att det ställs frågor som fördjupar diskussionen
- att alla håller sig till ämnet
- att elevernas lärande i är i fokus hela tiden
- att det som kommer fram synliggörs och sammanfattas.
Att leda kollegiala samtal är viktigt för att samtalet ska lyftas. Ett reflektivt arbetssätt är mer än:
- Vad gick bra?
- Vad gick dåligt?
Att leda kollegialt är inte samma sak som att vara expert inom något, utan mer att kunna vara den som håller den röda tråden med rätt fokus. Dels så att samtalen inte blir privata, men främst för att samtalen ska hålla en utvecklande nivå. För detta krävs ett metaperspektiv, att se saker från olika håll, att inte leta efter sanningar, utan att se vad det är som leder vidare till nästa kunskap.
Den som leder det kollegiala lärandet gör det med varsam hand så att alla känner sig väl till mods att delta. Det är viktigt att skapa en gemensam respekt i gruppen och att de som deltar har förtroende för den som leder. Allas erfarenheter och idéer är viktiga. För att skapa ett bollande krävs det öppna frågor. Samtalet ska hela tiden leva vidare. Det kollegiala lärandet ska kännas roligt och spännande. Som kollegial ledare behöver man hela tiden bistå med nya frågor, öppna dörrar och se vad som är utvecklande. Stor del av handledarens uppgift är att lyssna, ett aktivt lyssnande som leder till feedback som ger luft under vingarna för den som uttryckt sig. Meningen i slutändan är att alla ska lyftas, elever som lärare.
Kollegialt lärande i praktiken
Det kollegiala utvecklingsarbetet kan också ske genom planering, dokumentation, uppföljning och analys. Till exempel genom att man testar en idé för att se vilken modell eller metod som leder till ett ökat lärande hos eleverna. Därefter kan man arbeta vidare med att förstärka det som fungerar och förändra det som inte fungerar, och sedan dela med sig av sina erfarenheter till andra verksamheter eller skolor.
