Kunskapskrav - förhållningssätt och bedömning

Kunskapskraven är något alla lärare behöver utgå ifrån i sitt dagliga arbete. Vad är kunskapskrav och hur förhåller vi oss till dem? Läs mer här om bland annat kunskapskrav, betygssystem och betygskriterier. Väl mött hos oss på Majema!

I varje ämne och kurs finns det kunskapskrav som eleverna ska uppnå. De talar om vad eleven behöver kunna för att uppnå ett visst betyg i ett specifikt ämne. Undervisningen i sin helhet utgår ifrån ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll.

Kunskapskrav

Dagens betygsskala har fem godkända steg (E, D, C, B och A) och ett underkänt (F). Kunskapskraven talar om vilket betyg eleven uppnått i det specifika ämnet. Så betyget E sätter läraren när eleven uppnår det som beskrivs i kunskapskritiererna för betyget E, likaså för betygen D, C, B och A. Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång det är dags för betygsättning och det sätts ett nytt betyg varje termin. Så på högstadiet innebär inte ett betyg i slutet av terminen att det är det definitiva slutbetyget förutom för sista terminen i 9:an. På gymnasiet får eleven ett betyg vid varje avslutad kurs.

Vad är kunskapskrav

De olika delarna i ämnesplanen hänger ihop, det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskraven utan att sätta in dem i ämnesplanens hela sammanhang. Syftet beskriver vilka kunskaper eleven ska ges möjlighet till att utveckla i ämnet. Målen är, till skillnad från syftet som är skrivet i flytande text, formulerade i punktform. Målen förtydligar vad läraren ska betygsätta och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs så att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivits i målen. Det finns en tydlig koppling mellan målen och kunskapskraven, kunskapskraven uttrycker nämligen med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Ordningen är densamma, om målen till exempel börjar med förmågan att läsa texter så börjar också kunskapskraven med det. Däremot så är det inte alltid så att varje mål alltid motsvaras av ett stycke i kunskapskraven, ett stycke där kan likväl relatera till flera mål som till ett.

Betygssystem

Från hösten 2011 har vi ett nytt sexgradigt betygssystem i Sverige, betygen A till F, där F är underkänd. Tidigare betygssystem betygsattes MVG, VG, G eller IG (underkänt). I det nya betygssystemet så finns det tydligt beskrivna kunskapskrav för betygen E, C och A. För betygen D och B så ska eleven uppnå kraven för det lägre betyget till fullo och delvis för det högre betyget. Vilket betyder att för att få betyget B behöver eleven nå alla kunskapskraven för C och till övervägande del för A. Det finns inte definierat vad övervägande betyder utan detta kan tolkas olika, vilket gör att betygen inte är helt jämförbara. Många upplever att detta system, jämfört med det gamla, sätter hårdare krav på eleverna. Förr kunde man kompensera brister på en lägre betygsnivå med andra styrkor men den möjligheten försvann i och med det nya systemet.

Betygskriterier

För att förtydliga hur kunskapskriterierna kan se ut och definieras kommer nedan ett exempel för ämnet Idrott och hälsa årskurs 6.

Centralt innehåll: rörelse

Betyg E: eleven kan till viss del delta i övningar som omfattar sammansatta motoriska grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap under ökad kontroll, precision och säkerhet.

Betyg C: eleven kan relativt väll delta i övningar som omfattar sammansatta motoriska grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap under ökad kontroll, precision och säkerhet.

Betyg A: eleven kan väl delta i övningar som omfattar sammansatta motoriska grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap under ökad kontroll, precision och säkerhet.

Betyg i grundskolan

Betyget ska utifrån dagens betygssättningssystem vara baserat på vilken nivå eleven uppnått, är det till exempel till fullo C och övervägande A så blir betyget ett B. I grundskolan sätts betyg i slutet av varje termin från och med årskurs 6, så kallade terminsbetyg. Nytt är att från och med hösten 2021 kan en rektor besluta att betyg sätts redan från årskurs 4. I slutet av vårterminen i årskurs 9 sätts slutbetygen, det är med dessa betyg eleven söker in på gymnasiet.

Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen och det centrala innehållet och beskriver kvalitén av utförandet för de olika betygsstegen. Kunskapskraven används som ett verktyg för att bedöma elevernas kunskaper vid betygssättning.

Som lärare dokumenteras kontinuerligt elevernas kunskaper. När det väl är dags för betygssättning så analyseras och värderas de olika underlagen. Oavsett examinationsform så behöver underlaget kunna kopplas till de olika kunskapskraven. Kunskapskraven ger sen en helhetsbild av vilket betyg eleven uppnått.

Kunskapskrav i litteraturen

I många av Majemas böcker så hänvisas det tydligt till vilket centralt innehåll eller vilka kunskapskrav som testas. För att ge två exempel:

På sida 91 i Praktisk matematik – med språk som bas kan du som lärare tydligt läsa vilka kunskapskrav som testas i kapitel 5 vikt och volym. Det finns också en tydlig lista på vad eleven får tillfälle att öva, samt bra ord och begrepp.

I Mitt i prick matematik 2 B, lärarhandledning med facit, så ser du som lärare på uppslaget sida 14 – 15 tydligt vilket centralt innehåll boken jobbar med.

Vi hoppas att denna artikel gett dig en djupare förståelse för hur kunskapskraven hänger ihop med syfte, det centrala innehållet och målen. Med vår litteratur hoppas vi kunna inspirera och underlätta ert lärande. Önskar ni tips på andra hjälpmedel så har vi även artiklar om till exempel läsförståelse, mattekluringar och annat skoj där inspiration kan behövas. Varmt välkommen att besöka vår hemsida www.majema.se.