Kunskapskrav – bedömningskriterier

Vad är kunskapskrav?

Skolverket tar fram kriterier för bedömning av kunskaper i alla ämnen. Detta kallas ofta kunskapskrav, men benämns av Skolverket som bedömningskriterier. För årskurs 3 kallas det ”kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper” och för årskurs 6 ”betygskriterier”. För att ta del av vilka kriterier som finns för olika ämnen hänvisar vi till Skolverkets hemsida. Där finns grundskolans läroplan Lgr22 och information om hur du använder den. Där finns också alla kursplaner för grundskolan, timplanen och information om hur du planerar och följer upp undervisningen.

Kursplaner och betygskriterier

De viktigaste styrdokumenten för dig som är lärare i grundskolan är läroplanen och kursplanerna. Läroplanen innehåller flera delar. Den första delen handlar om skolans uppdrag, grundläggande värden samt övergripande mål och riktlinjer. De gäller för hela skolans personal, oberoende av ämne. Läroplanen innehåller sedan kursplaner för varje ämne. Kursplanerna består av delarna syfte, centralt innehåll och betygskriterier eller kriterier för bedömning. De olika delarna avser att styra olika aspekter av ditt arbete som lärare, men de behöver läsas både i sin helhet och i relation till varandra.
När du planerar och genomför din undervisning tar du utgångspunkt i syftet och det centrala innehållet. I syftet beskrivs vad eleverna ska lära sig och vilka förmågor och förhållningssätt som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla.
Det centrala innehållet är det obligatoriska ämnesinnehåll som alla elever har rätt att möta i undervisningen. Innehållspunkterna ska uppfattas som byggstenar som du kan kombinera på olika sätt och som kan väga olika tungt i undervisningen. Det är du som lärare som avgör hur det centrala innehållet ska behandlas på bästa sätt utifrån elevgruppen och din yrkeskunskap.

Vid betygssättning använder du betygskriterierna. De ska läsas och tolkas utifrån syftet och det centrala innehållet samt den undervisning som du har bedrivit. I årskurser där betyg inte sätts använder du kriterier för bedömning av kunskaper för att hålla dig informerad om elevens kunskapsutveckling och hur undervisningen fungerar.

På Skolverkets hemsida finns publikationen Så använder du kursplanerna. Den ger fördjupad information om hur kursplanerna är uppbyggda, hur deras olika delar förhåller sig till varandra samt om betygsskalan och betygssättningen.

Betyg i grundskolan

I grundskolan sätts betyg från årskurs 6. Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen. När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. För betyget E måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna för betyget E, för A–D handlar det om en sammantagen bedömning.

I grundskolan sätts betyg från och med hösten i årskurs 6 till och med våren i årskurs 9. En rektor kan även bestämma att betyg ska sättas redan från hösten i årskurs 4. Terminsbetyg kallas det betyg som sätts i slutet av varje termin fram till höstterminen i årskurs 9. Slutbetyg kallas det betyg som sätts i slutet av vårterminen i årskurs 9, eller när ett ämne har avslutats. Det är med slutbetygen som eleven söker in till gymnasieskolan.
Det är viktigt att skolledningen inte begär in betygen från lärarna för tidigt eftersom eleverna har rätt till sin undervisningstid och betygen enligt skollagen ska sättas i slutet av varje termin eller efter att ett ämne har avslutats.

Betygssystem

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända betyg medan F är ett icke godkänt betyg. Du som är lärare använder betygskriterierna som ett verktyg för vid betygssättningen. Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper i tre steg: E (godtagbara), C (goda) och A (utmärkta). Som lärare sätter du det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E−A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget.

Du sätter alltså betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg. Du sätter betyget B respektive D om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper är mellan betygen A och C respektive C och E.

Icke godkänt

Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen. Om du däremot har underlag för att bedöma en elevs kunskaper i förhållande till betygskriterierna men bedömer att kunskaperna inte motsvarar ett godkänt betyg, ska du sätta betyget F. Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för bedöma elevens kunskaper eller inte kan bara du som lärare avgöra. 

Det är viktigt att eleven deltar i undervisningen. Ökar frånvaron ska skolan undersöka hur man kan främja elevens närvaro. Finns det risk att eleven inte får godkänt betyg i något ämne ska eleven snabbt få extra anpassningar i undervisningen. Skolan kan behöva utreda elevens behov av särskilt stöd.

Betyg i anpassad grundskola

Elever i anpassad grundskola som läser ämnen får betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Betygsskalan har fem steg: A–E. Betyget F används inte i anpassad grundskola. Om elevens kunskaper inte motsvarar samtliga delar av betygskriterierna för E sätts inget betyg. 

Beskrivning av kunskapskrav i läromedel

I många av Majemas böcker hänvisas det till vilket centralt innehåll eller vilka kunskapskrav som behandlas. Här är två exempel: På sidan 91 i Praktisk matematik – med språk som bas kan du läsa vilka kunskapskrav som testas i kapitel 5, Vikt och volym. I Mitt i prick matematik 2B, lärarhandledning med facit ser du på sidorna 14–15 vilket centralt innehåll som boken tar upp.

Vi hoppas att denna artikel gett dig en ökad förståelse för hur läroplanen och kursplanerna med syfte och centralt innehåll hänger ihop med kunskapskrav och betygskriterier. Med våra läromedel hoppas vi kunna inspirera dig som lärare och underlätta elevernas lärande. Önskar du fler tips har vi även artiklar om till exempel läsförståelse, mattekluringar och annat där inspiration kan behövas. Varmt välkommen till Majema! 

Källa: skolverket.se