Läsförståelse - att lära sig läsa

God läsförståelse påverkar möjligheterna för eleverna att tillägna sig kunskaper i alla ämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla förståelse för olika typer av texter. Att förstå en text förutsätter att läsaren, eller lyssnaren, behärskar vissa färdigheter. När eleven läser eller hör en text kopplas textens innehåll till tidigare kunskaper, och i och med det väljer eleven en strategi som är lämplig för att tolka texten. På så sätt får eleven en förståelse för textens innehåll. Här kommer du att få lära dig mer om dessa färdigheter och hur kunskap om olika textstrukturer kan underlätta läsförståelsen. Välkommen till Majema!

Hörförståelse och läsförståelse skiljer sig åt. Att läsa en text och förstå den kräver avkodningsförmåga. För att förstå en texts innehåll krävs även att eleven kan ta hjälp av sina tidigare kunskaper, anpassa sin läsning efter textens struktur och på så sätt välja en bra tolkningsstrategi. En ökad läsförståelse handlar om att lättare kunna förstå och ta till sig textens budskap och handling.

Läsresan

I Läsresans läsebok får dina elever möta en mångfald av texter, var och en med sin författare och illustratör och sina specifika drag.

Läs mer om Läsresan

Läsförståelse

Att läsa en text gemensamt gör att alla elever får förutsättningen att dela tankar, kunskap och reflektioner kring det lästa. Alla kan delta i textsamtalet på riktigt, en delaktighet som skapar en god grund för lärande. Det självständiga läsandet stimuleras av det gemensamma och tvärtom. I vår serie Läsresan kombineras helords- och ljudmetoden, vilket har visat sig vara en framgångsrik metod för elevers läsutveckling. Eleverna får möta en mångfald av texter och denna variation skapar nyfikenhet och förväntan.

Lära sig läsa

Bakgrundskunskap behövs för att förstå innehållet i en text. Det innefattar:

Medvenhet om språket: begrepp, ord, ordens böjningar, ordföljd, meningsuppbyggnad, skillnad mellan talat och skriftligt språk.
Erfarenheter av omvärlden.

Att kunna använda sig av sina språkliga kunskaper och erfarenheter från omvärlden är avgörande för att bättre kunna förstå en text. Att tillämpa bakgrundskunskaper är ingen självklarhet för alla elever, här har du som lärare en viktig roll i att uppmuntra eleverna till det när de arbetar med en text. När eleverna till exempel läser en faktatext så har de stor användning av att kunna aktivera tidigare kunskaper inom ämnet och på så sätt lättare plocka upp nya detaljer. Den nya kunskapen integreras med den gamla och eleverna kan lättare förstå textens innehåll. Vart efter avkodningsförmågan stärks, kan eleverna få träna på texter i olika sammanhang, som böcker, tidningar och digitala texter.

Ladda ner

Läsförståelse - textstrukturer

Textstrukturen är textens innehåll och form. Strukturen styrs av vilken genre texten tillhör och omfattar styckeindelning, disposition och rubriker.

Kunskap om textstrukturer bygger på:

Att kunna skilja på olika textgenrer.
Textens inre struktur när det gäller språk, ordval, meningsbyggnad och styckeindelning.
Textens syfte och budskap.

Kunskap om de olika strukturerna ger läsaren vägledning i hur texten ska läsas och tolkas och vilka slutsatser som kan dras. Med träning i läsförståelse kan eleverna öva upp förmågan att förstå textens syfte och budskap.

Skönlitterära texter, för yngre barn till exempel sagor, har olika strukturer beroende på hur författaren bygger upp sin text. En saga och en kärleksroman har till exempel inte samma uppbyggnad. De flesta skönlitterära texter för barn har en berättelsestruktur, ett berättelseschema. I tidig ålder känner barn igen en berättelses uppbyggnad i form av början, presentation av huvudpersoner och miljö samt några händelser följt av en upplösning, ett så kallat slut.

En vanlig berättelse har ofta denna struktur:

En ram presenteras.
Huvudpersoner och bifigurer presenteras.
Ett problem uppstår.
En eller flera händelser inträffar.
Ett mål beskrivs, ”någonstans vi är på väg”.
En upplösning, ett slut.

Självklart kan ordningen på dessa variera, ibland presenteras ett problem först, men delarna är ofta desamma.

Sagor och fabler slutar ofta med en sensmoral, något som inte alltid är uppenbart för barnen. Ett bra alternativ kan vara att du som lärare läser en saga högt för klassen så att ni sedan tillsammans kan ha en diskussion kring elevernas olika tolkningar.

Faktatexter har oftast ett annat språk än skönlitteratur, de kan innehålla ord och uttryck som inte är kända för läsaren. Texterna är ofta mer formella och uppbyggda med tydliga rubriker och styckeindelningar, samt underrubriker och bilder. Innehåll och mängd av fakta väljs ut efter vilken målgrupp texten vänder sig till. Rubrikerna signalerar vad som är viktigt i texten och bra att minnas för att kunna sammanfatta texten.

En faktatext kan innehålla:

instruktioner, till exempel bruksanvisning
beskrivningar och förklaringar
information och redogörelser, till exempel rapporter
diskuterande och argumenterande texter.

Digitala texter kan vara uppbyggda på samma sätt som skrivna/tryckta texter men presenteras ofta lite annorlunda. Digitala texter kan vara:

rika på illustrationer av olika slag, ha rörliga bilder, musik m.m.
hypertextuella, ha länkar till andra texter
interaktiva, där läsaren själv kan välja olika funktioner för texten, såsom storlek, uppläsning m.m.

Digitala texter kräver alltså lite mer av läsaren, som behöver kunna navigera på nätet, tolka alla intryck i form av bilder och videos samt tänka kritiskt och värdera de olika källorna.

Genom att gå igenom de olika textstrukturerna med eleverna kan du som lärare ge eleverna förutsättningar att förstå och tolka de olika texterna. Om eleverna känner till textstrukturen kan de snabbare aktivera rätt bakgrundskunskap. Svaga läsare har ofta svårt att återberätta just för att de har svårt att plocka upp de ledtrådar som texten ska ge dem. Att gå igenom de olika strukturerna och låta eleverna möta en stor variation av texter kan utveckla läsförståelsen.

Läsförståelse - tolkningsstrategier

Eleverna behöver lära sig när det är lämpligt att använda sig av olika strategier, samt förstå varför.

Skönlitterära texter analyseras ofta genom att man jämför innehållet med egna erfarenheter och tolkas utifrån personliga upplevelser. Ibland tolkas texten mer symboliskt. Texter kan vara en del av identitetsskapandet hos eleven. Läsning av skönlitteratur i skolan går oftast ut på att sammanfatta och dra slutsatser, lägga märke till olika händelseförlopp och reflektera kring personer och deras motiv.

Faktatexter liknar ofta varandra i uppbyggnad. Trots detta kan det upplevas som svårt att tolka dessa texter då de ofta innehåller nya ord och begrepp. När en faktatext bearbetas kan det vara en god idé att ställa frågor i samband med texten. Vid läsning av faktatexter passar det att jämföra och kritiskt granska olika källor.

Digitala texter handlar ofta om informationssökning, vid digitala sökningar är det än mer viktigt att påminna eleverna om att vara källkritiska. Eleverna får träna på att hitta rätt information och samtidigt öva sig i att kritiskt granska dess innehåll.

För att förstå texter behöver eleverna behärska avkodning och träna på tolkningsstrategier där de också använder sina egna erfarenheter. Vi hoppas att du med denna artikel fått inspiration till att utveckla läsförståelsen hos dina elever. Titta gärna på vår serie Läsresan för mer stöd. Väl mött hos oss på Majema!