Läsförståelse - att lära sig läsa

Att förstå en text förutsätter att läsaren, eller lyssnaren, behärskar ett visst antal färdigheter. När eleven läser, eller hör en text, så kopplas textens innehåll till tidigare kunskaper, och i och med det väljer eleven en förståelsestrategi som är lämplig för att tolka texten. På så sätt får eleven en förståelse för textens innehåll. Här kommer du att få lära dig mer om dessa färdigheter och hur kunskap om olika textstrukturer kan underlätta läsförståelsen. Välkommen till Majema!

Hörförståelse och läsförståelse skiljer sig åt. Att läsa en text och förstå den kräver avkodningsförmåga. Förståelse av en texts innehåll kräver att eleven kan ta hjälp av sina tidigare kunskaper, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur och på så sätt välja en bra tolkningsstrategi. En ökad läsförståelse handlar om att lättare kunna förstå, ta till sig, textens budskap, handling samt orsak och verkanförhållande. För god läsförståelse krävs god kunskap inom alla tre områdena, att eleven kan använda dessa tre parallellt.

Läsresan

Läsförståelse

När vi börjar skolan, under våra första skolår, så tillämpas träning i form av läsförståelse mestadels genom högläsning. Elevernas avkodningsförmåga förbättras sedan med åldern och kan då tillämpas vid egen läsning. Vissa elever har en intuitiv känsla för hur de ska läsa en text för att förstå den på bästa sätt, vilken svagare läsare ofta saknar. Starka läsare varierar sin läsning utifrån textens svårighetsgrad och struktur och kan på så sätt lättare lägga energi på att plocka upp ny fakta. För att få svagare elever att få möjlighet att skapa mening i de texter de läser behöver de träna sig i att använda olika strategier för olika ändamål. Träning som innefattar både hörförståelse och läsförståelse, som fokuserar på innehållet, ger goda effekter på kort och på lång sikt. De svagare eleverna behöver extra träning i både ordkunskap samt med vilka strategier de ska använda.

Lära sig läsa

Bakgrundskunskap är allt vi behöver för att förstå innehållet i en text. Bakgrundskunskap är det vi lärt oss genom våra erfarenheter. Därför är viktigt vilken grund vi lägger för våra elever och hur vi övar upp deras bakgrundskunskaper.

Bakgrundskunskaper innefattar:

  • Medvenhet om språket: begrepp, ord, ordens böjningar, ordföljd, meningsuppbyggnad, skillnad mellan talat och skriftligt språk.
  • Erfarenheter av omvärlden.
  • Texter av olika slag: böcker, dagstidningar, serietidningar, digitala texter.

Att kunna använda sig av sina erfarenheter och kunskaper från omvärlden, det vill säga om språket, är avgörande för att bättre kunna förstå en text.

Att tillämpa bakgrundskunskapen är ingen självklarhet för alla elever, här har du som lärare en viktig roll i att uppmuntra eleverna till att använda sina erfarenheter när de arbetar med en text. Förståelsen av en ny text bygger mycket på det eleven redan vet och kan, deras bakgrundskunskap. Det blir tydligt när vi läser en bok och vi behöver kunna tolka texten, det som författaren utelämnat. När eleven till exempel läser en faktatext så har hen stor användning av att kunna aktivera tidigare kunskaper inom ämnet och på så sätt lättare plocka upp nya detaljer. Den nya kunskapen integreras med den gamla och eleven kan lättare förstå textens innehåll.

BONUSMATERIAL Läsresan FK arbetsbok Ladda ner
BONUSMATERIAL Språkskrinet troll Ladda ner
BONUSMATERIAL Läsresan 2 arbetsbok Ladda ner
BONUSMATERIAL Läsresan 2 lärarhandledning Ladda ner
BONUSMATERIAL Läsresan 3 lärarhandledning Ladda ner

Läsförståelse - textstrukturer

Textstrukturen är textens innehåll och form och hur detta är organiserat och utformat för att presenteras för eleven.

Strukturen, som styrs av vilken genre texten tillhör, omfattar:

  • Styckesindelningar.
  • Disposition.
  • Rubriker.

Kunskap om textstrukturer bygger på:

  • Att kunna skilja olika textgenrer.
  • Textens inre struktur när det gäller språk, ordval, meningsbyggnad och styckesindelningar.
  • Textens syfte och budskap.

En bättre kunskap om de olika strukturerna ger läsaren, eleven, vägledning i hur textens ska läsas, tolkas och vilka slutsatser som kan dras. En text har alltid ett syfte och ett budskap och det är ofta det vi önskar att eleven sa kunna plocka upp under övningar i läsförståelse.

Skönlitterära texter, ofta i form av sagor till yngre barn, har olika strukturer beroende på hur författaren bygger upp sin text. En saga och en kärleksroman har till exempel inte samma uppbyggnad. De flesta skönlitterära texterna för barn har en berättelsestruktur, berättelseschema. I tidig ålder känner barn igen en berättelses uppbyggnad i form av början, presentation av huvudpersoner och miljö, några händelser följt av en upplösning, ett så kallat slut.

En vanlig berättelse har ofta denna struktur:

  • En ram som presenteras.
  • Huvudpersoner, bifigurer presenteras.
  • Ett problem presenteras.
  • En eller flera händelser inträffar.
  • Ett mål, någonstans vi är på väg.
  • En upplösning, ett slut.

Självklart kan ordningen på dessa variera, ibland presenteras ett problem först, men delarna är oftast desamma.

Sagor och fabler slutar ofta med en sensmoral, något som inte alltid är uppenbart för barnen. Ett bra alternativ kan vara att du som lärare läser en saga högt för klassen så att ni sedan tillsammans kan ha en diskussion kring elevernas olika tolkningar.

Faktatexter har oftast ett annat språk än skönlitteratur, de kan ofta innehålla ord och uttryck som inte är kända för läsaren. Texterna är ofta mer formella och uppbyggda med tydliga rubriker och styckesindelningar, samt underrubriker och bilder. Val och mängd av fakta väljs ut efter till vilken målgrupp texten vänder sig till. Rubrikerna signalerar vad som är viktigt i texten och är bra att minnas för att kunna sammanfatta texten.

En faktatext kan innehålla:

  • Instruktioner, som för en bruksanvisning.
  • Beskrivningar och förklaringar.
  • Information och redogörelser, rapporter.
  • Diskuterande och argumenterande texter.

Digitala texter kan se likadana ut som skrivna texter men presenteras ofta lite annorlunda.

Digitala texter kan beskrivas som:

  • Illustrationer av olika slag, så som bilder, videos, musik, mm.
  • Hypertextuella, kan ha hyperlänkar, länkar till andra texter.
  • Interaktiva, läsaren kan själv välja flertalet funktioner för texten, så som storlek, uppläsning, mm.

Digitala texter kräver alltså lite mer än ordinarie förmåga till läsförståelse. Läsaren, eleven, behöver kunna navigera på nätet, tolka alla intryck i form av bilder och videos samt tänka kritiskt och värdera de olika källorna.

Genom att gå igenom de olika textstrukturerna med eleverna så kan du som lärare förhoppningsvis lättare få eleverna att förstå och tolka de olika texterna lättare. Kan eleven textstrukturen så kommer hen snabbare aktivera rätt bakgrundskunskap. Svaga läsare har ofta svårt att återberätta just för att de har svårt att plocka upp de ledtrådar som texten ska ge dem. Så att gå igenom de olika strukturerna och jobba med en stor variation av texter kan verkligen stärka en svagare läsare.

Läsförståelse - tolkningsstrategier

Eleverna behöver lära sig när det är lämpligt att använda sig av olika strategier, samt förstå varför.

Skönlitterära texter analyseras ofta genom att jämföra innehållet med egna erfarenheter och tolkas utifrån personliga upplevelser. Ibland tolkas texten mer symboliskt. Texter som denna kan vara en del av identitetsskapandet hos eleven. När vi läser böcker som dessa i skolan går det oftast ut på att sammanfatta och dra slutsatser, lägga märke till olika händelseförlopp och reflektera kring personer och deras motiv.

Faktatexter liknar ofta varandra i uppbyggnad, trots detta så kan många uppfatta det svårt att tolka dessa texter. Innehållet kan upplevas svårt då det ofta presenteras nya ord och begrepp. När en faktatext bearbetas kan det vara en god idé att ställa frågor till texten. Ett bra sätt att arbeta med en faktatext är att jämföra källor, då får eleven tillfälle att träna kritisk läsning.

Digitala texter handlar ofta om informationssökning, vid digitala sökningar är det än mer viktigt att påminna eleverna om att vara källkritiska. Eleverna får träna på att hitta rätt information och samtidigt öva sig i att kritiskt granska dess innehåll.

Vi kan vara eniga om att för att förstå texter förutsätter det att eleven behärskar ett visst antal färdigheter. Utifrån elevens erfarenheter så väljer eleven en förståelsestrategi som är lämplig för att tolka texten. Vi hoppas att du med denna artikel fått utökade färdigheter för att kunna utveckla läsförståelse hos dina elever. Kolla in vår serie Läsresan för mer stöd!