Vokaler - ordet som betyder sång

Det svenska alfabetet utgår från det latinska alfabetet som har fem vokaler. I svenskan har vi nio vokaler: A, E, I, O, U, Y, Å, Ä och Ö. Ordet vokal kommer från det latinska ordet vocalis som betyder sång. Ordet vokalist, sångare, kommer härifrån. Man kan sjunga på vokalljuden, och till skillnad från konsonantljuden kan vokalerna även skrikas ut. Vokalerna har tonande ljud som bildas genom samspel av munhåla, svalg och läppar. Tungan spelar också en viktig roll för att bilda rätt ljud. Låt oss titta närmare på de olika vokalerna och vilka som är hårda vokaler och mjuka vokaler, samt korta och långa vokalljud. Välkommen till Majema!

För att lära eleverna att komma ihåg vilka bokstäver som är vokaler finns det olika ramsor och även sånger att hitta på nätet. I ramsorna delas vokalerna ofta upp i hårda och mjuka vokaler. Exempel:

  • Apan Odlar Utan Åker
    Erik Ifrån Ystad Äter Ödlor

    Alligatorn Oroas Under Åskan
    En Igelkotts Yxa Är Ökänd

    A  O  U Å – hårda liksom stenen grå.
    E I Y Ä Ö – mjuka som den vita snö.

Ett gammalt känt knep är att ha alfabetet på väggen i klassrummet och att då låta vokalerna vara röda medan konsonanterna är svarta.

Läsresan

I Läsresans läsebok får dina elever möta en mångfald av texter, var och en med sin författare och illustratör och sina specifika drag.

Läs mer om Läsresan

Vokaler

Tungan placeras i olika lägen i munhålan vid de olika vokalljuden, och läpparna formas på olika sätt. Det kan man testa genom att säga de olika vokalerna och tänka på hur man gör ljuden i munhålan.

Vokaler är så kallade självljud. Några av vokalerna kan ensamma bilda ord: ö och i. Varje stavelse i ett ord innehåller en vokal.

Alla språks vokaler kan delas in i bakre-främre och hög-låg. De bakre vokalerna är de hårda, och de främre vokalerna är de mjuka. Vokaler kan även vara rundade-orundade, långa-korta och orala-nasala. Här kommer vi att gå in på hårda och mjuka vokaler samt långa och korta vokalljud.

Hårda och mjuka vokaler

De hårda vokalerna är: a o u å. De mjuka vokalerna är: e i y ä ö. Man kan även prata om att konsonanterna uttalas hårt (ljudenligt) eller mjukt (ljudstridigt). När en konsonant står framför en hård vokal blir konsonantens uttal hårt, till exempel: gata, kall, skuld. När en konsonant står framför en mjuk vokal uttalas den mjukt, till exempel: get, kyss, skön

Detta kan man testa tillsammans med eleverna genom att komma på ord med till exempel j-ljud, tj-ljud eller sj-ljud framför en hård respektive mjuk vokal, undersöka stavningen och se om det finns något samband mellan stavning och hårda-mjuka vokaler. 
jaga, jojo, jul – genast, gips, gymnasium, gäst, gök
tjata, tjock, tjugo – kedja, kika, kyss, käpp, kök
sju, sjuk – sked, skämmas, skön

Grundregeln för stavning av sj-ljudet är sj före hårda vokaler och sk före mjuka, men det finns undantag, till exempel sjö, själv och människa. Sedan finns det som bekant många ord med annan stavning av de olika ljuden.

Läsresan 2 arbetsbok Ladda ner
Läsresan 2 lärarhandledning Ladda ner

Lång och kort vokal

För en del elever är det svårt att skilja på långt och kort vokalljud. Det är därför bra att träna mycket på det, för det har man nytta av när man tränar stavning. En viktig stavningsregel är dubbelteckning efter kort betonad vokal: väg-vägg. En annan stavningsregel säger ett m sist i ord, trots att vokalen är kort: dum, kom, med undantag som lamm och damm. Oftast är det även bara ett n sist i ord, med vissa undantag. Här kan det vara intressant att prata om hur man vet om ord som min och man uttalas med lång eller kort vokal. Ibland måste man titta på sammanhanget för att veta! 

Exempel på ord med långt respektive kort vokalljud:


Långt
Kort
asal
salt
e
get
gett
i
fin
finns
o
fot
fort
u
ful
full
y
ny
nytt
å
våt
vått
ä
väg
vägg
ö
möte
mötte


I Läsresan 2 arbetsbok på sidan 19 finns en bra övning om vokaler för elever i åk 2.

Lycka till med vokalerna!

Att lära sig de nio vokalerna kanske kan kännas någorlunda lätt för eleverna, men att skilja på långa och korta samt hårda och mjuka vokaler kan vara desto knepigare. Med denna text hoppas vi att du som lärare har fått lite mer underlag och att du använder Läsresan 2 lärarhandledning för stöd i undervisningen om vokaler och konsonanter. Väl mött hos oss på Majema!

Webbinarier

Vill du få fortbildning och inspiration, ta del av få konkreta tips och övningar som du kan testa i klassrummet redan nästa dag eller fördjupa dig i något av våra läromedel? Läs mer om och anmäl dig till våra kostnadsfria webbinarier.

Läs mer om webbinarier