Vokaler - ordet som betyder sång

Vi har inte många vokaler i det svenska språket men de tar stor plats. I det svenska latinska alfabetet finns det nio vokaler, vilka är A, E, I, O, U, Y, Å, Ä och Ö. Latinets vocalis ligger till grund för ordet vokal och betyder sång. Ordet vokalist, sångare, kommer härifrån, och vokaler till skillnad från konsonanter kan skrikas ut. Alla vokaler har olika läten, tonande ljud och dem bildas genom samspelet av munhåla, svalg och läppar. Tungan spelar också en viktig roll för att bilda rätt ljud. Låt oss titta närmre på de olika vokalerna och vilka som är hårda vokaler och mjuka vokaler, samt korta och långa vokaler. Välkommen till Majema!

Vokalljuden kan skilja sig åt både vad gäller kvantitet, hur långa de är, och kvalitet, hur de låter. Kvalitetsskillnaden mellan vokalerna beror på var tungan ligger i munnen när man uttalar ljuden, testa att säga de olika vokalerna A, E, I, O, U, Y, Å, Ä och Ö och notera vart tungan placerar sig i munnen. Tungan placerar sig också i olika lägen beroende på om vi uttalar en kort eller lång vokal, jämför till exempel att uttala ett kort u och ett långt u och notera skillnaden.

Läsresan

Vokaler

Alla språks vokaler kan delas in i främre-bakre och hög-låg. De kan även vara rundade eller orundade, lång eller korta och orala eller nasala. Tungans läge avgör om en vokal är främre, central eller bakre. Är tungryggens punkt nära svalget bildas en bakre vokal, ett sådant exempel är:

  • Å i ordet SKÅL.

Främre vokaler bildas då när tungryggens högsta punkt är fram i munhålan, ett sådant exempel är:

  • E i ordet SE.

Det finns även en central del, ett mellanläge, ett sådant exempel är:

  • E i ordet BESLAG.

Vokalbildning bestäms också av tungryggens läge i höjdled. Låg, mellan och hög vokal kan även benämnas som öppen, halvöppen och sluten vokal. Tungans läge är alltså viktig under vokalbildning men styrs också av läpparnas rundning.

Vilka är vokaler

De svenska språkets vokaler är:

  • A, E, I, O, U, Y, Å, Ä, Ö.

Vokalerna kan vara hårda eller mjuka.

I Läsresan 2 arbetsbok på sida 19 finner ni en toppenbra övning för elever i åk 2.

Läsresan 2 arbetsbok Ladda ner
Läsresan 2 lärarhandledning Ladda ner

Hårda vokaler

Hårda vokaler är de bakre vokalerna, vilka är:

  • A, O, U, Å.

En minnesregel kan vara: Alligatorn Oroas Under Åskan.

När en konsonant står framför en hård vokal blir konsonantens uttal hårt, till exempel:

  • gata
  • kall
  • skuld

Mjuka vokaler

Mjuka vokaler är de främre vokalerna, det vill säga:

  • E, I, Y, Ä, Ö.

En minnesregel kan vara: En Igelkotts Yxa Är Ökänd.

Konsonanten innan mjuk vokal uttalas mjukt, till exempel:

  • get
  • kyss
  • skön

Vad är vokaler

Vokaler är vanligtvis självljud, ljud som bilar stavelser. Vokaler kan delas upp i olika typer av vokaler: 

  • Främre: I, Y, långt U, E, Ä.
  • Centrala: Ö, kort U, kort A.
  • Bakre: O, Å, långt A.

Uttalet av vokalen kan också vara kort eller lång beroende på hur många konsonanter som kommer efter vokalen. Huvudregeln är att det är kort vokal framför två, eller fler, konsonanter och lång vokal framför en, exempelvis:

  • Långt A = sal           Kort A = salt
  • Långt E = vet          Kort E = gett
  • Långt I = fin            Kort I = finns
  • Långt O = fot          Kort O = fort
  • Långt U = ful           Kort U = full
  • Långt Y = ny           Kort U = nytt
  • Långt Å = våt          Kort Å = vått
  • Långt Ä = väg         Kort Ä = vägg
  • Långt Ö = möte      Kort Ö = mötte

Att lära sig de nio vokalerna kanske kan kännas någorlunda lätt men att lära sig vilka vokaler som är långa och korta samt hårda och mjuka kan vara desto knepigare. Med denna text hoppas vi att du som lärare fått lite mer underlag på temat och att du använder Läsresan 2 lärarhandledning för stöd i undervisningen av vokaler och konsonanter. Väl mött hos oss på Majema!